Aftonbladet – 8 mars 1867, sida 3

ger i stadgandet uti 11 kap. 3 giftermålsba ken, om sättet: för betalningen af makarnes gäld men han trodde att om motionen nu bifölls s vore det vigtigaste steget taget, hvilket snart ä ven skulle medföra en förändring i nyssnämnd hänseende. Han erkände att ett genare och full komligare sätt att vinna målet hade varit at helt enkelt föreslå borttagandet af hela den para graf som handlar om målsmanskapet; följde! deraf blefve icke värre än att de som hade affä rer med mannen men jemväl ville hålla sig til hustruns egendom finge förskaffa sig hennes sam tycke dertill. Men det finnes två sätt att åstad komma en reform. Det ena är att gå småning om framåt med ett steg i sänder, under förhopp ning att den införda förbättringen snart skal medföra en annan som dermed står i samman hang. Det andra är att yrka på genomdrifvan det af en grundsats, äfven då man kan förutst att den icke genast skall blifva antagen i till lämpningen, och att äfventyra afslag en elle annan gång i förlitande på att hela sanningen alla fall omsider uttager sin rätt. Det vore svår att afgöra hvilketdera sättet i hvarje fall är at föredraga. Tal. hade valt det förstnämnda, mer häde visserligen ingenting emot om man ville så längre och taga bort hela föreskriften om målsmanskapet. Han hoppades emellertid ati om kammaren ville bevilja en återremiss så skulle atskottet, då jemväl första kammaren hade åter. ställt betänkandet, finna sig bevekt att med der ättighet till initiativ som grundlagen lemnar lag. utskottet uti sitt förnyade betänkande söka åstad: komma ett tillfredsställande förslag. Derför ön. skade tal. att kammaren behagade antaga hr Lemchens reservation: att frågan må visas åter ill lagutskottet med uppdrag att utarbeta och ill riksdagens pröfning framlemna förslag till indring af 8 kap. 1 och 9 kap. 1 giftermålsvalken samt öfriga dermed sammanhängande lag: um i det syfte motionen omfattar?. Vidöppnanlet af denna kammares sammanträden, slutade al., hade ett allmänt deltagande förmärkts för den lå yttrade förhoppningen, att frukten af den nya epresentationens verksamhet skulle uppenbara ig i visa framförallt rättvisa och milda lagar. Itt tillfälle yppade sig nu att i ett vigtigt häneende realisera denna förhoppning, och han ar öfvertygad att ett vädjande till lagutskottets närmare öfvervägande ej skulle blifva fruktlöst.