DE OSYNLIGA I PARIS. ) ; AF GUSTAVE AIMARD. Öfversättning. FÖRSTA DELEN. En dön, min herre?, sade, hen just i detsamma han tog uti låset. PTalal? ; Skulle ni icke kunna bespara mig obehaget att ånyo passera genom denna ohyggliga sal; full af smutsiga menniskor som stinka af tobak och cigarrer?? Ah, herr Rifflard, herr Rifflard!? sva rade herr Jule3 skrattande, för att vara en arbetare... Och för öfrigt, ni glömmer att jag redan skickat bort hela sällskapet.? Ah, herr Jules, herr Jules! ni börjar åter att bli indiskret... Har jag kanske envisats med att tala vid er om Germeurska saken och familjen de VEstan., jag ?? Skrattet dog bort på f. d. chefens för säkerhetsbrigaden läppar. För andra gången fann han sig bragt till tystnad, endast genom e:t sver som hans mystiske interlokutör gifvit m d den oskyldigaste min. Kom?, sade han torrt. och lät honom gå ut genom den bakport, der herr Charbonneau kort förut försvunnit. ARakt framför er?, tillade han. ?Det leder rakt ut på gatan.? : Da båda männen togo afsked af hvarandra. Exagenten återvände till sitt kontor. ) Se A.B. nir 11—13, 15—17, 19, 23, UL, DRM, dö, 18-50, SE vg