Aftonbladet – 8 mars 1867, sida 2

hört uppgifvas, att hr Rydebäcks gevär blifvit försökt vid skjutöfoingar, hållna af ett enoelskt skarpskytteregemente, och att modellen befunnits innehålla en både sinnrik och varaktig mekanism. Vid skjutöfningen träffades medelringen af taflan på 800 yards (1200 aln.) afstånd 2 gånger af 14 skott. Detta gevär var ett af äldre vanlig modell, som blifvit ändradt och försedt med hr Rydebäcks nya kammarladdnings-apparat. Geväret skjuter 12 skott i minuten och ansågs af skarpskyttebefälet vara den enklaste och på samma gång den mest genialiska uppfinning, som i den vägen blifvit der förevisad. Då hvarje gammalt svenskt reffladt gevär af Wredeska modellen kan ändras till Rydebäcks modell för 5!e rdr rmt, så synes hvilken besparing det vore att antaga nämnde modell tills vidare — man kunde derigenom för 600,000 rdr få 100,000 gevär i krigs dugligt skick. Äfven de gamla slätborrade gevären kunde ändras till Rydebäcks modell; ty en kula från dessa, i hvilka 3748 dels lod krut begagnas, dödar på 2500 alnar. Vid snabhskjutning är likgiltigt om gevären äro refflade eller ej, ty härvid är hufvudsak att ett stort antal gevär affyras på en gäng, så att muskötelden förvandlas till ett slags kartescheld. De skickligare af soldaterna (stammen) kunde förses med Remingtonsgevär. Troligen nppfinnas snart nya gevärsmodeller, som öfverträffa de förra; och då vore den minsta kostnaden att under tiden skaffa oss Rydebäcks-gevär. Vår beväring kunde mycket väl åtnöja sig med slätborrade Rydebäcks-gevär. — Värsillfisket i Norge. I Morgenbladet skrifves den 4 Mars: Det händer sällan att under den per:od af vårsillfisket, som motsvarar förra veckan, göres så ctor fångst som 100,000 tunnor, men i år har detta varit händelsen. Man har nemligen fiskat 105,500 tunnor, hvilket tillsammans med den förutgående fångsten gör ett totalbelopp af 482,500 tunnor. I jemförelse med föregående år är detta resultat dåligt, och hvad härefter fiskas blir säkerligen ej betydligt, väsentligen derför att folket redan begifver s:g hem. Visserligen har fiske börjat vid Bueland, äfvenscm det vid Hiske (i södra distriktet) torde bli gifvande, men någon större fångst pläger dock ej ega rum der, och i allmänhet är det blott inbyggarne i trakten som fiska. Under föregående r bar uppsigtsmyndighetens uppskattning af det uppfiskade qvantum vanligen varit för låg; fjolåret utgjorde ett undantag hufvudsakligen på grund af en förändrad eller förbättrad metod vid räkningen. Vi antaga, att samma metod följts i år, och under denna förutsättning sammanställa vi hvad som fiskats intill 4 Mars detta år med fiskets totalresultat under de föregående åren, hvilket sistnämnda vi beräkoa på det sättet, att vi anslå sillexporten till 20 procent mindre än det uppfiskade qvantum: 1860: 856,730. 1861: 458,214. 1862: 930.823. 1863: 917,594. 1864: 687.340. 1865: 788.084. 1866: 750.000. Mecelbeloppet för 1860—1866 är sålunda 769,826 tunnor. Till den 4 Mars detta år utgör fångsten 482.500 — följaktligen ett dåligt resultat, hvilket förnämligast gäller om södra distriktet, der hela fängsten är blott 168,500 tunnor, medan den i det norra utgör 314,000. Af de sista telegramwerna ser men att fisket närmar sig sitt slut. Priserna äro fortfarande mycket höga, äfven i norra disiriktet, utom i Söndmöre, der man till och med noterar blott 4 ort; sednaste priset var dock der en specie. on ——L — Romantidnirgen Idun. Häraf har idag utkommit n:r 10, meddelande fortsättning på PParisiska Kärleksäfventyr? af Stahl.