Aftonbladet – 7 mars 1867, sida 2

tionen i den stora våningen var sörjdt genom tryckta anslag öfver de dörrar, genom hvilka man borde passera, och då balgästerna fogade sig villigt efter såväl dessa tryckta anvisningar, som de muntliga, hvilka meddelades sf vaktbetjeningen, blef rörelsen icke det ringaste hämmad. BServeringen af såväl matsom däricksvaror var väl ordnad och ingen anmärkning kan deremot göras. Omkring kl. 129 började salongen attantaga ett lifligt utseende. Den ena gruppen anlände efter den andra. Ehuru större delen af biljetterna till raderna var utsåld, begagnades de likväl högst litet under heia aftonen. Till en början besöktes icke heller de till salongen gränsande rummen, ty alla ville se på dansen, som man denna gång hoppades skulle komma i full gång. Sotare, kineser, ziguenare, skottar, munkar, zuaver, marketenterskor, dbarsörer, landtfolk, svarta, blå, skära dominos m. m. trängdes om hvarandra i ew brokigt virrvarr. Kl. 9 spelade orkestern upp en karnevalpolonäs, som emellertid dansades blott på scenen. Mera lif blef det då den första valsen uppspelades, och nu dansades det både på scenen och i salongen. Svårare var det emellertid att arrangera frangaisen, men genom hrr Hedins och Fredriksons försorg lyckades det, och de dansande uppställde sig i två rader från teaterfonden ända till den kungliga logen. Mellan dan: serna besöktes hrr Blanchs och Lagergrens buffeter och på operasällaren serverades från kl. 10 souper å la carte. Dansen fortgick till kl. 2 på morgonen. men ännu långt efteråt såg man herrar och damer, som för dansens skull ej haft tid att förut vederqvicka sig, i buffeterna och på operakällaren förse sig med hvad de resp. värdarne i rikt mått hade att bjuda på.