Aftonbladet – 6 mars 1867, sida 3

Dagens plena. Första kammaren. För valet af komiterade för tryckfrihetens vård finnes på annat ställe i tidningen redogjordt. Derefter föredrogs statsutskottets utlåtandemn:r 26, angående riksgäldskontorets förvaltning under den tid som förflutit sedan början af sednaste riksdag. I första punkten hade utskottet hemställt, att riksdagen måtte förständiga fullmäktige att tillse, det föreskrifterna rörande justering af fullmäktiges protokoll varda behörigen iakttagna. Grefve Henning Hemilton erkände anmärkningens befogenhet, och ville endast förklara anledningen dertill vara, att fullmäktige stundom haft sammankomster så ofta, att protokollet icke kunnat hinna uppsättas, än mindre justeras. Punkten bifölls. Vid andra punkten, iörande fullmäktiges åtgöranden för anskaflande af medel till jernvägsanläggningar, hade utskottet föreslagit riksdagen att förklara det hafva varit med statens fördel mera öfverensstimmande, om den i obligationerna utsatta räntefoten ej blifvit satt högre tin till 42 procent .samt :amorteringstiden icke längre än för de förra lånen. . Grefve Henning Hamilton medgaf riktigheten häraf till alla delar, men erinrade att saken icke berott ensamt på fullmäktige, emedan i hvarje lånetransaktion deltaga två kontrahenter. Hr Nordström uppläste derefter ett vidlyftigt skriftligt .. anförande, .hvari, såvidt referenten kunde uppfatta, lemnades en fullständig historik öfver fullmäktiges länetransaktioner på sednare åren samt försvar för deras åtgärder. — På detta anförande svarade hr Walleuberg med flera anmärkningar mot de åtgärder fullmäktige vidtagit, och sökte gendrifva åtskilligt af hvad föregående talare yttrat. Punkten blef derefter på framställd proposition bifallen, liksom alla öfriga, med undantag af den 8:de, angående tillämpningen af föreskritterna om befrielse från erläggande af bevillning efter första artikeln, hvilken på yrkande af frih. af Ugglas återremitterades till statsutskottet. Samma utskotts utlåtande n:r 27, rörande staisbidrag till anläggande af väg invid Råne elf, emellan allmänna kustlandsvägen samt Degerscls Öfversby. I afseende härä föreslog hr Schartau, att kammaren, med afslag å utskottets hemställan, måtte tillstyrka att för ändamålet nödiga medel måtte användas af de till K. M:ts disposition ställda fonder. För biral talade deremot har E. W. Almqvist, Lagerstråle och friherre Funck. Utlåtandet bifölls. Slutligen lades konstitutionsutsko tets utlåtande n:r 3, med återlemnande af en motion rörande kronobrefbäringsskyldighetens upphörande, till handlingarne. Andra kammaren. Sedan val blifvit förrättadt för utseendeaf den nämnd, som eger att utse komiterade för tryckfrihetens vård, och för hvilket val redogörelse på annat ställe i tidningen blifvit lemnad, föredrogs punktvis statsutskottets utlåtande n:r 26, angående riksgäldskontorets förvaltning under den tid, som förflutit sedan början af sednaste riksdag. I första punkten, angående de inom fullmäktige förefallna meningsstrider, föreslår utskottet, med anledning deraf att protokollen hos fullmäktige länge fått bli ojusterade, att riksdagen måtte förständiga fullmäktige, att noga tillse, det gifna föreskrifter, rörande justeringen af de hos fullmäktige förda protokoll, varda behörigen iakttagna; hvilket af kammaren bifölls. ed anledning af andra punkten angående full. mäktiges åtgöranden för anskaffande af medel till jernvägsbyggnaderna, och i hvilken utskottet tillstyrkt, det riksdagen måtte förklara, att det varit med svenska statens fördel mera öfverensstämmande, om den i obligationerna för det sista jernvägslånet utfästa räntefoten icke blifvit satt högre, än till fyra och en half procent samt om lånets amorteringstid blifvit bestämd till ungefärligen lika längd, som för de äldre lånen — upp stod en diskussion, under hvilken hrr Indeb. tou, Agardo, C. A. Larsson och Muren försvarade riksdagsfullmäktiges åtgärder, hvilka deremot i större eller mindre mån klandrades af hrr Per Nilsson i Espö, Hierta, De Mare, friherre Gripenstedt, hrr C. A. Larsson, Björck, v. Troil och Åhlgren. Utskottets förslag bifölls. Tredje och fjerde punkterna, den förra rörande jäf mot fullmäktige samt om fullmäktiges protokoll, och den sednare angående förandet af an