Aftonbladet – 5 mars 1867, sida 3

SERBER PMS MESA RIKSDAGEN. Andra kammaren. Gårdagens särdeles långa aftonplenum — de räckte nemligen från kl. 6 på aftonen till kl. ?. på natten — började med en motion af Henrik Hansson, i hvilken motionären anhöll om er sättning för de resor han företagit från och till Stockholm, under antagande att icke han, utar Engman blifvit utsedd till riksdagsman. Motior väcktes äfven af hr Ribbing om ändring i mom. 28 regeringsformen, i afsigt att åt be kännare af annan troslära än den evangeliskt jatherska bereda tillträde till flere platseri sam. hället. Derefter föredrogs till afgörande lagutskottet: ut!åtande n:r 38, afstyrkande hr Hiertas motior om ändring i gällande lagt angående äktenskaps förord och mannens målsmansrätt för hustrun Om denna fråga uppstod en långvarig och mycke intressant öfverläggning, hvartill vi återkomma. och hvarunder två hufvudsakliga meningar gjorde sig gällande, den ena förordande motionen, der andra åter instämmande i utskottets förslag, att den i sitt närvarande skick icke måtte bifallas. För den förra meningen yttrade sig hrir Hierta, Hedlund, Orre, Ablgren. And. Eriks-en, Lifbner, Nils Larsson i Tullus, Siljeström, Dofso, Dabm och Jonas Andersson, på de skäl, att utskottets motiver för afslag syntes mera vara hemtade från en fri fantasis ingifvelser i någon romantisk hjerna, än från ett riksdagens lagutskott; att allmänna opinionen, långt ifrån att, såsom utskottet förmenat, vara emot reformen, snarare kunde sägas vara för den. samma; att reformen innebure en gärd af rätt visa åt qvinnan, som, om hon före äktenskapet är myndig, efter äktenskapet förlorar rätten att bestämma öfver sin egendom, hvadan hon ofta genom mannens slöseri inom kort kan bli all. deles utblottad och nödgas framsläpa ett lif i uselhet med sig och barn — hvarpå exempel ur alla samhällsklasser anfördes; att den kunde hindra åtskilliga män att ingå äktenskap blott af spekulation på den blifvande hustruns penningar; att hustrun i allmänhet kunde sägas vara mindre slösaktig än mannen; att mången gång mannen, sedan han förstört sin egen förmögen-het, skulle finna sig belåten, om hustruns egendom genom äktenskapsförord : blifvit räddad undan hans förstörelselust; hvarjemte af derma sidans talare anfördes, att innerligheten i äktenskapet icke kunde störas af äktenskapsförord. Utskottet hade såsom ett af skälen för sitt afslag anfört, att så länge 11 kap. 3 giftermålsbalken innehölle bestämmelserna derom, att hustrun måste med sin enskilda egendom betala de skulder mannen gjort för boets räkning, motionen icke skulle leda till det åsyftade ändamålet. Deremot uppträdde de förr anförda talarne och yrkade, under uttryck af den åsigten, att utskottet varit oförh.ndradt att föreslå en förändring i de med motionen sammanhängande lagrum, att betänkandet måtte återremitteras, i syfte att vinna denna ändring. — Å andra sidan yttrade sig hrr BRibbiog, Hörnfeldt, Hessle och P. Andersson, af hvilka isynverhet hr Ribbing framhöll, att genom äktenskapsförord före äktenskapet ett frö till misstroende och oenighet skulle utsås; att den gemensamhet i sträfvande, beslut och handling, hvilken bör utmärka äktenskapet, derigenom skulle motarbetas och reduceras till hvad det vore i hvarje umgänge mellan bildade personer, hvilket hade ie materiella sträfvandena till syftemål; att förslaget, då det ville mildra olyckorna i misslyckade äktenskap, skulle sätta lyckan 1 de lyckliga på spel; att då förslaget stödde sig på det antagandet, att den blifvande hustrun eller hennes målsmän voro öfvertygade om den blifvande manncens slösaktighet, det vore mycket bättre att icke ingå något äktenskap. Betänkandet återremitterades i denna del; hvaremot dess förslag, att hr Hörnfeldts motion om giftorättens utsträckning till fast egendom, icke måtte till vidare åtgärd föranleda, bifölls. Derefter föredrogos och biföllos konsitutionsutskottets memorial n:r 2, innehållande afslag till hr P. Peterssons motion om rättighet för landsting att utse suppleanter till riksdagens första kammare, och statsutskottets utlåtande n:r 20, angående beräkningen af statsverkets inkomster. I sammanhang dermed afgjordes också några såsom bilagor intagna utlåtanden om kongl. propositioner och motioner, nemligen: litt. Å, tillstyrkande bifall till K. M:ts proposition angående upphörande af grundräntans utgörande för valkoch stampverk; litt. B. med tillstyrkan af bifall till K. M:ts proposition om nedsättning i räntan för Trysunda fiske; litt. C, afstyrkande hrr C. A. Larssons och Öhlins motioner, dels om upphörande af alla på jordbruksfastighet lagda skatter och onera, dels angående grundräntornas kapitalisering och inlösen m. m., hvilka alla biföllos, det sista dock först efter en liflig ötverläggning, under hvilken flere talare önskade framgång så snart som möjligt åt de i motionerna föreslagna åtgärder, hvaremot andra erinrade, att dessa frågor sammanhängde med frågan om indelningsverket, angående hvilket motioner vid denna riksdag vore under handläggning. Sedan statsrådet Lagercrantz lemnat den upplysning, att den komitå, som blifvit tillsatt för den förevarande frågans utredning, nyligen inkommit med sitt utlåtande till K. M:t, som så snart som möjligt ville inlemna förslag i ärendet, bifölls utskottets afstyrkan. Litt. D. och E. biföllos, den förra afstyrkande hr Heijkenskjölds motion om befrielse från erläggande af tionde för tillverkning af metaller, med undantag af tackjern inom bergslag, den sednare tillstyrkande en skrifvelse till K. M:t med aniedning af hrr Ekmans och Matts Pehrssons mo: tioner angående dels upphörande af inrikes fyr: och båkafgifter för mindre fartyg och dess lin dring i såväl dessa som flere andra umgälder för sjöfarande. . Derefter afslogs.statsutskottets betänkande n:r 2A och antögs hr Åstrands motion om rättighet