Aftonbladet – 4 mars 1867, sida 2

iggning så till vida ändrat sitt förslag, att1 an endast begärt aflåtande af en underdåt ig skrifvelse till K. M:t för att fästa dess ppmärksamhet på förhållandet och anhålla : m vidtagande af de åtgärder, som K. M:tl. unde i anledning deraf finna af behofvet: åkallade, har utskottet tillstyrkt bifall till enna motionärens framställning. Hr A. Sköldberg, sm reserverat sig, har nsett någon åtgärd med anledning af moionen icke böra vidtagas. Det andra utlåtandet är afgifvet i anleding af grefve A. F. Posses motion, angände vissa städers läggande under landsrä.t amt uppskof tilldess sådant blifvit äfgjordt, ned tillsättande af ledigblifvande borgmätareembeten i dessa städer. Denna motion har utskottet tillstyrkt böra emnas utan afseende, dels ezsedan städerna jelfva, om de det önska, ega rättighet att öra framställning i ämnet, dels ock emelan motionären, det oaktadt, icke uppgifvit in mindre visat, att han haft uppdrag att berörda hänseende föra någon stads talan. — Lagutskottet har afgifvit följande betänsanden: 1:0o. Med anledning af hr Rydbergs moion om ändring i gällande lag, angående siftomannarätt, har utskottet tillstyrkt, att riksdagen måtte för sin del besluta en förattningså lydande: 1. Mö, som fyllt 25 år, stånde ej under siftoman. 2. Hvad i 2 kap. 19 och 3 kap. 10 g Giftermålsbalken är skrifvet angående faders och moders samtycke såsom vilkor för äktenskap sälle ej i afseende på qvinna, som fyllt 25 år. 3. Stadgandet i 6:te kap. 1 Giftermålsbalken om faders och moders rätt att göra mö arflös, ege ej tillämpning, der hon vid äktenskapets ingående uppnått 25 år, utom i de fall, som 2 5 af samma kap. omförmälas. S 4. Mö, som ej står under giftoman, ege sjelf Föra dant förord, som i 8 kap. Giftermålsbalen sägs. Derjemte har utskottet ansett sig böra i sammanhang härmed hemställa: att hvad i 29 punkten af ridderskapet och adelns privilegier den 16 Okt. 1723 i strid mot ofvanbeslutna lagförändring angående giftomannarätt stadgas varder upphäfdt. Då emeller tid detta måste, såsom rörande detta stånds privilegier, blifva beroende af detsammas beslut, hemställer utskottet slutligen, att, i afvaktan på ett sådant, underdånig framställning till K. M:t göres om utfärdandet af en förordning i ämnet, gällande för alla andra svenska medborgare. 2:o. Med anledning hr af Grafströms motion om upphäfvande af förbudet mot gemensamma andaktsöfningar utan prests ledning å tid då allmän gudstjenst hålles, har utskottet hemställt, att riksdagen måtte för sin del besluta en författning, hvarigenom, med ändring af k. förordningen angående särskilda sammankomster för andaktsöfningar den 26 Okt. 1858, stadgas: Medlemmar af evangeliskt-lutherska kyrkan vare ej förmenadt att sammankomma till gemensamma andaktsöfningar utan vederbörande presterskaps omedelbara ledning; dock må sådan sammankomst å tid, då allmän gudstjenst i församlingen förrättas, ej ega rum så nära det ställe, aer gudstjensten hålles, att denna eller ordningen dervid störes. Pi heller må vid religionsöfning, som ej är att hänföra till enskild husandakt, tillträde vägras församlingens presterskap, medlemmaär af dess kyrkoråd eller den offentliga myndigheten i orten, hvilken sistnämnda, i händelse af inträffad olaglighet eller gprdning, eger att sammankomsten upplösa. Uppträder någon, som ej är prest eller enligt kyrkolagen berättigad att offentligen predika, vid dylik sammankomst såsom lärare med andiga föredrag, som anses leda till söndring i kyrkligt hänseende eller förakt för den allmänna gudstjensten eller eljest till undergräfvande af religionens helgd, ankomme på kyrkorådet att honom förbjuda att i berörda egenskåp inom församlingen vidare uppträda. , Hvar, som underlåter att ställa sig till efter rättelse kyrkoråds förbud mot utöfvande af lärareverksamhet, böte från och med femtio till och med trehundra riksdaler till tvåskiftes emellan åklagaren och församlingen. Emot utskottets förslag har hrBeckman så tillvida reserverat sig, att han ansett sådan sammanko st å tid, då allmän gudstjenst i församlingen förrättas, ej böra ega rum, med mindre aflägsenhet från kyrkan eller annan skälig orsak sådant föranleder. 3:o. Med anledning af K. M:ts propositition om antagande af en lag angående efterbildning af konstverk, har utskottet tillstyrkt, att samma proposition måtte af riksdagen bifallas. Emot beslutet i detta betänkande har hr von Gegerfelt i viss mån reserverat sig. 4:o. I anledning af två utaf hrr Hessle och Auders Jönsson väckta motioner om ändring afgällande stadganden rörande skyldighet att felaga i kyrkobyggnad, har utskottet, till följd deraf, att dessa frågor lära hos vederbörande embetsverk vara under beredning till föredragning hos K. M:t, och då enligt k, stadgan den 18 Juni 1842 kost naden för skolhusbyggnaa skall, der ej an: norlunda öfverenskommes, utgöras efter samma ler som följas i fråga om kyrko. byggnad, hemställt, att de uti ifrågavarande ämne framställda förslag icke må till någor vidare åtgärd föranleda. 5:0. Slutligen har utskottet med anled: ning af hrr Magous Svenssons, Per Nilssons och Per Erikssons motioner om ändring ai gällande stadganden, angående skyldighe att deltaga i byggnad och underhåll a tingshus och hradsfängelse, hemställt, at riksdagen ville hos K. M:t anhålla om ut arbetandet af förslag till sådana förändrade stadganden angående deltagande i byggnad och underhåll af tingshus och häradsfängelse. att dessa åligganden blifva för medlemmarne af tingslagen efter billiga grunder gemen samma, hvilket förslag torde för en kom mande riksdag framläggas. ———— — Justitieombudsmansvalet förrättades i lör dags afton af den nämnd, som kamrarne Nr Amanda atitinnAMmA kn daeamann on hy