Piquoiseux gick ut. Patronen öppnade er liten blinddörr, som doldes af ett tjockt för hänge och yttrade till Charbonneau i de han hastigt och lustigt knuffade ut honom Gå ut den här vägen, min vän. Glön nte att i afton skicka mig en notis om af lägren vid Belleville, och för öfrigt kom ige! i morgon bittida vid samma tid. Adjö. Charbonneau drog sig tillbaka, belåten at ha sluppit för så godt köp och välsignande det oförutsedda besöket, som gaf honom till fälle att komma ifrån patronens kabinett på ett behagligare sätt än han kommit dit. Så fort agenten försvunnit, satte sig h Jules j den stora länstol, som stod framfö; skrifbordet, och väntade med halfslutna ögor och ett småleende på läpparne. XVI, Hunden oegh hans herre, Då den siste af grefve Warrens gäster af: lägsnat sig, stängde schweizaren porten till hotellet vid Malaquaiskajen. Klockan var nära sju på morgonen. Grefve Warrens gick in i sina enskilda rum och stängde sig inne på tu män bönf med major Karl Schinner. Husbonden och atengeten bage gtt helt kort samtal, i följd hvaraf den sistnämnde gick nt och åka grefven tillfälle att öfverlemna sig åt en sömn, som en hel genomvakad patt borde göra ganska nödvändig för honom, I temburen utanför grefvens enskilda rum fann majoren en kammartjenare, Gå och lägg dig, sade han; Sgrefven sofver. Tnatet buller i huset, Päg till det Stern öfriga tjenstfolket. Sodt, herr major. Huru dags skall ja; gå in till herr ;e fyen3å sa ev SVid middagstiden.4 Betjenten aflägunade sig. Schinner talade