Aftonbladet – 4 mars 1867, sida 1

AA UTDlla UVA a ELVA VALRYSVAMIaT, 215 1-2: BILESITRe 92 sidor Tabeller i stentryck samt omkring 160 . Isidor i boktryck, kan subskriberas å uti Bokg I handeln eller möjligen äfven annorstädes tillgöngliga listor intill slutet af instnndande April månad ; hvarefter den, under ofvannämnda för I behåll, med görligaste första tillhandahålles respektive subskribenter, emot ett pris af Fem (5) kan vara vida under det, som måste åsättas ars Nyttan, att icke säga behofvet af en skrifkonst, alsom gör det möjligt att ordagrant uppteckna e I muntliga yttranden lika fort som de höras, lä-Irer numera icke behöfva bevisas. Bemödanden, n jatt på lättaste sätt uppnå detta mål hafva också egt rum redan för mer än Två tusen år sedan. En sådan, till sitt fullkomligaste väsende numera ej tillräckligt känd konst, benämnd Stenografi, begagnades under de Grekiska och Romerska Staternas glansperioder ej blott af de allrahögste och ypperste, af Kejsare, lärde och embetsmän, utan äfven till en del af de lägre folkklasserna. Småningom delande vetenskapers och konsters öde under medeltiden, slocknade slutligen sjelfva medvetandet, att en sådan kons: funnits, innan en gryning af framåtskridande civilisation, under Drottning Elisabets regering, i England för omkring Trehundade år sedan åter frammanade början till en sådan, ehuru då i en ny och ganud hed PlnxrrxR emellertid allt mer och mer, tack vare det ullmänna intresset derför! i synnerhet sedan sär skilda professioner derför inrättats vid Universiteren och undervisning deri började lemnas äfI ven i allmänna skolor. Till och med höftiga I parlamentariska debatter kunde slutligen ordaI grant ätergifvas; och otvifvelaktigt hafva flera af de bättre systemen väsendtligast bidragit till en så hög grad af fullkomlighet, om denna än icke ensamt genom dem kunnat ernås, utan kortskrfvarnes egna individuella mer än vanliga förmågor. Utbredande sig från detta land till de flesta civiliserade länder, har i Frankrike och Tyskland konsten rönt ett så stort feltagande, att flera föreningar bildats för att låta de fördelar den skänker komma äfven den stora allmänheten till del, och större för humanistisk bildnin . Jutgifna arbeten hafva der blifvit tryckta, me användande af sådana tecken och sätt, som antagna system forårat. Äfven i Sverge har konstens tillvaro genom tryckpressen varit känd ifrån år 1826 — efter hvilken tid några läroböcker efter utländskt mönster der utkommit — likväl utan att de stora fördelar den för.når lemna äfven andra än referenter af offentliga tal hunnit blifva allmännare kända, samt utan att ens det falska antagandet, art Stenografiska figurer voro lika godtyckliga och svåra att lära som kinesiska, ännu i allmänhet gifvit vika för den sanningen, art den rätta konsten måste vara bunden at bestämda och lättfattliga reglor, och minst lika lätt inlärd som vanlig bokstafsskrift. Under ett mångårigt studium af tldre och ny(are skrifter, för att komma till den förenkling ; Joch bestämdhet, som denna lärobok lemnar, har jag uti 171 mer och mindre skiljaktiga metoder j och systemer. om hvilka jag — ibland de något :löfver 180 sådana, som sedan konstens pånyufö, I delse varit synliga i tryck — förmått skaffa mig kännedom, ej varit lycklig träffa ett enda, hvars Iskapare visat sig ega klar insigt i de lagar, af J b A hvilka dock bero å ena sidan skrifhastighet och Jå andra sidan läsbarhet utan misstag om rätta Jorden. De hafva derför, äfven då de i det heia j burit vittne om stort skarpsinne och snille, i jmer eller mindre grad visat konsten motverkanI nat än menligt inverka på effektea af konstens I begagnande. Ibland sådana må här endast nämnas: de Stenografiska tecknens för enkla talljud I obehöfliga tillsatser af intet särskilt ljud beteckI nande kroklinier; ;! tecknens regelmässiga lutning åt ett håll, hvarligenom deras enkelhet måste uppoffras; ; användande af likformiga tecken för alldeles lolika ljud, skiljbara endast genom oiika tjock Ilek (penntryckningar) eller olika storlek ; I saknad af all DeTeeknidp för vokalljud, eller sådanas plats blott artydd genom enstaka punkter; tecknens ej blott skrifvande på utan äfven rei gelmässiga kastande öfver eller under den så allade skrifraden; deras mången gång obehöfliga begagnande, licke efter ljudet, så som konsten allmänt erkännes fordra, utan enligt ortografiskt skrifsätt med bakstäfver; ) misshushållning med det fåtaliga antal enkla Itecken, som kunna fionas, genom att för samma Iljud använda olika beteckning i början och i I sednare del af ett ord; ) bibehållande af bokstäfvernas regelmässiga . benämning för de dem motsvarande Stenografiska tecken; vid bestämmande af tecknens blifvande ljud, I värde, ej tillräckligt afseende fästadt å ena siI dan talljudens mera sällan eller oftare föreI kommande i språket, och å andra sidan å tecknens mer eller mindre lätta eller svåra dragning I samt derjemte förening med andra tecken; ikaledes vid val af Sigler (enkla tecken föreI ställande stafvelser eller ord) och af nottecken (några förenade tecken för stafvelser eller ord) mindre uppmärksamhet än möjligt varit fästad u I hvilka stafvelser eler ord, som oftast pläga föIrekomma och som således företrädesvis böra på enklaste sätt betecknas; vid bildande af såväl sådana beteckningar som jaf öfriga förkortningssätt genom uteslutningar, ej nog iakttagen regelvundenhet eller tillgodogörande af den anvisning, som språkets eget iskaplynne gifver genom uteslutningart i hvardagligt tal, eller som, om de göras af en utländning eller i såkalladt blindtiyck, likväl ej vålla missI förstånd; och i stället antagande af sådana uteslutningar, hvilkas så tillämpning vid skrifvandet som isynnerhetifyllande vid läsning kräfva en icke allom tilldelad fantasirikedom ; behöfligheten af det under hastig -skrifning svår pröfning underkastade vilkor, vid beteckningar, som regelmässigt åläggas: Så vida ej j otydlighet derigenom uppkommer?. Ingenstädes nar jag kunnat upptäcka en någorlunda tillfredsställande lösning af det preblem, som likväl, efter mitt förmenande, bör vara högsta syftemålet för konstens sträfvande, nemligen att göra ett och samma system proportionsvis lika användbart och gagneligt för så väl en lägre som en högre bildningsgrad — genom att göra skrifsättets beskaffenhet, utan rubbning af dess regelmässiga egendomlighet, beroende af behöflig eller önsklig hastighet, och mödan vid detsammas inlärande likaså beroende af förmågan hos den, som vill egna sig deiåt. Å d j lyckats mig att lösa detta problem; men väl må det vara mig tillåtet nämna, att här ofvan antydda fel och brister undvikits i ået nya system, som framstilles, i den lärobok, som här anmäle.. Detta system bezagnar de enklaste tecken, som kunna finnas, ej blott för enkla, utan äfven i några fall för förenade talljud. Tecknens sjelfständiga ljudvärden bero egentligast af form och ungefärlig riktning; och enär dessa båda igenfinnas delvis i den nu brukliga bokstafsskriften, medför deras skrifvande ingen ny. svårighet. ven för nomina propria kunna de användas såsom vanliga bokstälver. Begagnade såeom vid vanlig bokstafsskrifning, ! men icke ortografiskt utan endast ljudriktigt, bilda de en skrift, mera korrekt läsbar äfven för Jen med språket obekant än den vanliga, och li tare verkställd än denna, i anseende till det lättare inlärandet af ett fåtal bestämda reglor, som j det fordrar utan något enda undantag, emot af: de tillsammans omkring Ett Tusen, dels reglor, dels särskilda skrifsätt för undantagsord, som de egenskaper eller brister, som ej kunnat an-j Sakkunnige må afgöra till hvilken grad det e svenska språkets ortografiska rättskrifning kräfver. Otaliga försök ha visat alt en Riksdaler riksmynt, hvilket af flera skäl är och: betet, om det skall kunna lemnas i bokhandeln utan förut vunnen visshet om tillräcklig åtgång: : ska ofullkomlig gestalt. Denna utvecklade sig ; ES m— c