Aftonbladet – 28 februari 1867, sida 2

DE OSYNLIGA I PARIS, ) AP GUSTAVE AIMARD. Öfversättning. FÖRSTA DELEN. Herr Jules besatt en orimlig portion stolthet. Han trodde sig vara icke allenast fruktansvärd, utan äfven fruktad. Hans största nöje var att se de mest förhärdade naturer darra inför sig. Då han hade att göra med hederligt folk, hvilket naturligtvis var mera sällsynt, var hans väsende helt och hållet förändradt. Samhället bestod för honom endast af olika klasser af bedragare. Skälmar, tjufvar och mördare, håll bara fast dervid, så skall ni icke ofta misstaga er!? plägade han säga till hvem som ville höra honom. På botten af hvarje persons hjerta, som nalkades honom, sökte han också alltid och fann ofta ett mer eller mindre ondt samvete. Han medgaf endast olika grader i laster och brott. Denna åsigt om menniskoslägtet kunde också vara till en viss grad begriplig hos en man, som aldrig lefvat annat än i sällskap med de mest slipade banditer, de mest erfarna tjufvar och de förfärligaste :! mördare. Derföre beundrade honom också ! allt hvad banditer, tjufvar och mördare !! hette, på samma gång de innerligt förban! nade honom. ! ) 3e A. B. n:r 11—43, 15—17, 19. 21, 23, 2 I, 2, , 42, 44, 45, 48 och 49. 4