Aftonbladet – 27 februari 1867, sida 3

UTRIKES. FRANKRIKE. Debatten i lagstiftonde kåren i anledning af interpellationen om brefhemligheten kränkning blef icke så stormig, som mai väntat sig. Den öppnades ef Pelletan, son var qvick och bitande, men lugn och artig Vandal försvarade sitt cirknlär, så godt sit göra lät, genom att åberopa prejudikater polisprefektens order och den moderation hvarmed man gålt till väga. Endast fen bref hade blifvit skickade till Paris och der efter utan stort dröjsmål utlemnade till adressaterna. Picard talade efter Vandal och hans tal, som ver ännu skarpare är Pelletans, förmådde Rouher att bestiga tri bunen. Statsministern gjorde väl för rege: ringen anspråk på rättigheten att öfvervaka de tryckta saker, som kriugsändas med po. sterna, men erkände likväl, att den ifråga. varande åtgärden icke var oklanderlig. De batten erbjöd således det besynnerliga skådespelet att en tjensteraan i egenskap af regeringens särskildt utsedda kommissarie kraftigt försvarade en handling, som en af regeringens egna medlemmar, den förnämste ministern, derefter desavuerade. Hi Martel, som tillhör tredje partiet, skyrdade att taga fasta på denna statsministerns desavuerande förklaring, hvilken i tolarens tanke gifvit tillräcklig upprättelse, och kammaren voterade härpå med stor majoritet dagordningen rätt och slätt. ÖSTERRIKE. Bland andra demonstrationer, som förefallit i Pesth i anledning at det kejserliga reskriptet om Ungerns poltiska återupprättande, omtalas en hyllning, som den magyariska hufvudstadens kommunalmyndigheter egnat den store medborgaren Deak. Fn deputation begaf sig till honom för att lyckönska honom i stadens namn. 1 sin tacksägelse gaf Deak befolkningen några goda råd och helsosamma varni .gar. Han varnade för förhastade illusioner och uppmanade till att med tålamod och ståndaktigset afbida den stund, då blommorna skulle bli frukter. De finnas, som vilja något annat, yttrade har till slut, Sman mäste döma dem med mildhet; ty ehuru vi äro af olika åsigter om medlen, ha vi alla blott ett syftemål.? Denna anspelning, som var riktad mot de otåliga af yttersta venslerns parti, tyckes antyda, att mörka fläckar visa sig på Ungerns nyligen uppklarnade horisont. Man vill bestrida den nya ministörens lagliga tillko ..st, och flera kommunalstyrelser ämna vägra att erkänna densamma. På samma sätt började rörelsen år 1848. Dessutom ha kroaterna ännu icke yttrat sig; de tyckas frukta för magyarismens öfvermakt. Agrams tidning säger öppet, att de beryktade lagarne af år 1848 aldrig blifvit erkända af kroaterna, och att man ej kan påtvinga dem desamma, om man ej vill trampa deras heligaste rättigheter under fötterna. Slutligen är det äfven en annan fråga som upprör sinnena. Hofvet i Wien frånskilde på sin tid sta den Fiume, Ungerns enda hamn, från nämnda konungarike; magyarerna ha också aldrig upphört att återfordra den såsom en intesrerande del af deras område. Befolkninsen sjelf i Fiume är gynnsamt stämd för sin förening med Ungern och har ådagalagt sin glädje öfver försoningen genom offentiga demonstrationer, till trots för myndigheternas förbud deremot. Följden häraf blef flera arresteringar, och denna händelse skall utan tvifvel gifva anledning till lifliga klagomål på riksdagen i Pesth och i det blifvande riksrådet i Wien. ITALIEN. Enligt ett telegram från Florens, landsteg saribaldi den 22 dennes i Livorno och ancom samma afton till hufvudstaden. En ;eednare depesch berättar att han ämnar besifva sig till Venetien. Påfven har den 22 dennes hållit ett konistorium, hvari ett nytt helgon blef kanotieeradt och de nya biskoparnes. utnämning tadfästes. I det vanliga talet omnämnde våfven de afbrutna och sedermera pi italinska regeringens begäran äterupptagna unlerhandlingarne om reglerandet af biskops