Aftonbladet – 27 februari 1867, sida 2

Article Image
Kamrarne hafva i dag valt ledamöter i opinionsnämnden, hvilken förrättniog icke i och för sig har någon betydelse för det när varande, då det nu lyckligtvis ej torde ifrågasättas, att någon högsta domstolens ledamot skall från utöfn ngen af konungens domsrätt skiljas. Valet hade endast så till vida någon betydelse, som det lemnade de två fraktioner, gom synas vilja bilda sig i andra kammaren, ett nytt tillfälle att mäta sina krafter med hvarandra. Samma fraktisn, som vid början af riksdagen bestämde utskottstillsättningen, segrade i dag med en majoritet af omkring 20 röster. Vid statsrevisorsvalet i förra plenum var förhållandet omvändt, hvilket tyckes antyda att uågra personliga bevekelsegrunder gjorde sig gällande och förryckte partigrupperingen. Vi meddela här valresultatet: Af första kammaren utsågos: hr Schartau, frih. Stael von Holstein, hr Sahlin och hr Ekman, hvardera med 67 röster, hr Casparsson, grefve C. E Piper, grefve O. Mörner, frih. Koskull, hr Trolle, grefve C. G. Piper, hr Brummer, hr Storkenfelt, frih. Tersmeden, hr Nisser, hvardera med 66 röster, frih. Sprengtporten, hr v. Koch, hr Hj. Croneborg, hr Rettig, hvardera med 62 röster, hr Odelberg, grefve H. L. H. Hamilton, frih. Hermelin, frih. A. C. Raab, hr Adlersparre och hr Beckman, hvardera med 61 röster. Suppleanter: hr Fåhreus, frih. Hermelin, hr Gyllenstjerna, hr Reutersvärd, hr Selander och hr Ehrenpgranat, alla med 61 röster. Af andra kammaren utsågos: hrr Landström och Ola Nils on från Kristianstads län, hvardera med 171 röster; E,. J. Jånsson och L. D. Andersson från Wermlands län, hvardera med 170 röster; Sjöberg med 97 röster; Arfvidson, Bergman, Buschk, Chenon, Grafström, Sven Hansson och Anders Persson från Kristianstads län, hvardera med 96 röster; Ljuslin, Olof Nilsson från Westerbottens län, Orre, Palmgren, Rydberg, Sjögren, Sääf, Wijk och Öhlin, hvardera med 95 röster, samt Anders Jonsson från Wermlands län, Nils Nilsson från Malmöhus län, P. Pettersson från Kronobergs län, hvardera med 94 röster. Närmast i röstetal voro åtskilliga ledamöter med 77 röster, hvilken siffra alltså betecknar minoritetens styrka. För öfrigt hafva i dagens sammanträden två frågor af någon vigt förekommit till afgörande. Den första var frågan om talmans:. arvodet. Såsom läsaren torde erinra sig, har statsutskottet afstyrkt den väckta motionen om tilldelandet ät talmännen af någon godtgörelse för de kostnader dei denna egenskap få vidkännas. Första kammaren beslöt med 52 röster mot 40 att vid denna utskottets afstyrkan låta bero, ett beslut, genom hvilket kammarens majoritet undvek att godkänna utskottets motiver, som beteckna den ifrågasatta ersättningen såsom grundlagsvidrig. Vid en föregående votering om kontraproposition afgåfvos 40 röster till bifall för hr Wallenbergs af oss förut återgifoa reservation. 1 andra kammaren visade sig deremot en stark: mening för obetingadt bifall till utskottets yttrande. Blott ett par ledamöter yttrade en motsatt mening. Högst intressanta öfverläggningar ha sedermera förekommit i båda kamrarne angående det inköp för bankens räkning af riksgäldskontorets obligationer till värde af omkring 2,600,000 rdr, som af bankofullmäktige beslöts förliden vår och hvarigenom fullmäktige möjliggjorde det aftal med Skandinaviska kredit-aktie-bolaget, sonå räddade riksgäldskontoret undan en då hotande ganska svår förlägenhet. Åtgärden attackerades dels derföre att ful mäktige beslutit denna betydliga operation utan att höra de då församlade ständerna; dels derföre att den förmenades innefatta en för bankens säkerhet vådlig sammanblandning af bankens och statensaffärer, dels slutligen derföre att åtgärden förmenades ha minskat bankens förmåga att bispringa den allmänna rörelsen. Det glänsande försvar för bankofullmäktiges åtgärd, som blef densamma i båda kamrarre till

27 februari 1867, sida 2

Thumbnail