Aftonbladet – 22 februari 1867, sida 3

UTRIKES FRANKRIKE. Lagstiftande kären har hittills endast val sina sekreterare. De valde äro Lafon de S:t Mur, Mege, Darimon, de Lavalette, de Conegliano och Guilloutet, allesammans ma joritetens kandidater. De erhöllo ett me eller mindre betydligt antal röster, allt. efter som de bekämpades af de reaktionära inom majoriteten eller af venstern eller del tredje partiet. NORD-TYSKLAND. Resultatet af valen i Preussen, de nyaså väl som de gamla provinserna, meddeas nu officielt i Staats-Anzeiger. Af de 193 valkretsarne i de gamla provinserna komma 29 att göra omval. I de öfriga 164 ha blifvit valda: 90 konservativa, 35 national-liberala, 18 gammal-liberala, 12 polackar och 8 kierikala; I de nya provinserna äro valda: 23 national-liberala, 17 partikularister och 2 danskt sinnade. Således tillsammans för hela monearkien : 90 konservativa, 58 nationalliberala, 18 gammal-liberala, o. 8. v. Ännu fattas dock säkra uppgifter för resultatet af de 60 valen i de icke-preussiska länderna, som jemte de 29 omvalen torde komma ait i någon mån förändra hufvudresultatet till de Jiberalas fördel. Preussiska :egeringea har inköpt cn ursprungligen för turkisz räknivg i London Vyggd pansarfregatt, som fått namnet Wil elm I. MEXIKO. Bedan iden om en nationslkongress strandat, sammankallade kejsar Maximilian en förzamling af notables, som den 14 Januari sammanträdde i hufvudstaden. Den bestod af 35 personer, deribland ministrarne, marskalk Bazaine, general Marquez, erkebiskopen af Mexiko och omkring tjugu kapitalister och större godsegere. 1 denna församling uttslace sig tio för en sbdikation, hvåremot tjugufem begärde att kejsaren skulle stanna qvar. Han förklarade då ait han ej skulle svika Mexiko, om man ville stå honom bi. Ett rykte gick i Mexiko att marskalk Bazaine vid sin afmarsch ämnade öfrerlemna hufvudstadeu åt republikanske generalen Porfirio Diaz, segraren vid Oajaca, och ställa den franska kolonien under hans beskydd. Emellertid lefver den kejserliga styrelsen helt och hållet för dagen. Beröfvad alla inansiella resurser, sedan fransmännen satt sig i besittning af tulikammaren i VereCroz, begagnade han de godtyckligaste utvägar för att skaffa sig penningar och manskap. Soldater presses om sftnarne, sedan; tet biifvit mörkt, pi Mexikos gator och vångslän höra till ordningen för dagen. De förnämsta utländska bankirerns i hufvudstaden ha måst försträcka en summa af ;n million piaster. Puebla har måst biiraga med 400,000. Orizaba med 100,000 och Cordova med 50,000 piaster. Men derned ha imperialisterna också måst låta sig nöja, emedan alla de andra stora städerna I riket äro i jueristernas händer. Belgiska och österrikiska kårerna, som blifvit upplösta, skulle i slutet af Januari Vera-Cruz inskeppa sig till Europa.