Aftonbladet – 20 februari 1867, sida 2

iden, och älades begagna endast enfärgade varta eller hvita heleller halfsidenklädingar; lenon och mollnettelduk, sidencaruser och m. d. var redan förbjudet; herarne förbjödos begagna halfsiden till foder, sina kläder; en allmän pationaldrägt, tarfig och passande efter klimatet?, borde för nedelklassen af begge könen fastställas 3); ruket af mahognymöbler med särskild afift beläggas, och all införsel af vin på bueljer förbjudas. såsom menlig för den inremska — glastillverkningen. Kaffe var förvjudet till införsel och bruk, men då denna rtikel befanns ?nästan en nödvändighetsrara?, och införselförbudet således ej hållvart, så föreslogs att 6 s. införseltull skulle asiställas pr ; men all försäljning af tilledt kaffe förbjudas, samt bruket deraf äfvensom vin — som likaledes varit förbjudet — underkastas särskild afgift 4). Men med de ofvan anförda botemedlen och åtgärderna var grefve v. Schwerin långt ifrån belåten. I detsärskilda utlåtande som han afgaf fordrade han ändå radikalare åtgärder, om hvilka, för att begagna de ofta citerade riksdagsanteckningarne, Wirsån yttrade: antingen äro vi alla nöt af första klassen och Schwerin ett snille utan like i hela veriden, eller han ifrån förståndet och vi de förståndiga?. — Om än denna dom öfver grefve v. Schwerin var allt för sträng, så får man dock en högst besynnerlig föreställning om hans skarpsionighet, då man i hans ofvannämnde yttrande påträffar sådana på fullt allvar framställda förslag, som följande: att på tvenne år hvarje borgenärs rätt att utkräfva sin i fast egen :om intecknade fordran skulle suspenderas 5); att diskonterna skulle indragas och suppleeras, utan enskildas delaktighet, af en bankdiskont och en riksgäldsdiskont, den förra för att belåna intecknade skuldebref, den senare för att diskontera andra hypoteker; men dessutom fyra offentliga låneinrättningar, endast för jordbrukare bildas med en fond af 1,600,000 rdr banko, som skulle utlånas på inteckningar emot 5 procent ränta och en tionded :1 årlig afbetalning. Inrättningarne skulle ha kreditiver mot 2 procent ränta på banken — fastän denna med yttersta svärighet kunde fullgöra sina redan åliggande förbindelser. Vidare skulle all införsel af utländsk säd, utom ritorr råg, förbjudas, men offentlig upphandling af inhemsk spannmål genast anställas till grundläggande af er ständig magasinering af 3till 500,000 t:r. Slatligen föreslogs såväl af utskottet som af grefve von Schwerin särskildt, att stän. derna skulle besluta utgifvandet af en ?Statsoekonomisk Journal?, med syftemål att fä sta nationens uppmärksamhet på föremål a allmänt och nationelt intresse, och styrel sens på hvad nation n i afseende på sådans ämnen önskar?. Rikets ständer skulle upp draga åt den nämnd som egde att välja le damöter i tryckfrihetskomitn, att genom omröstning välja Journalens utgifvare. On Journalens afsättning ej betäckte redaktions och tryckningskostnaden skulle högst 600 rd: bko dertill utbetalas af banken. Med redogörelsen för utskottsbetänkandet behandling hos ständerna måste vi uppskjutt till nästa artikel; men anse oss böra om nämna att diskussion: n på riddarhuset utar tvifvel var den intressantaste vid 1815 år riksdag.