Aftonbladet – 20 februari 1867, sida 1

PUORITT, al Stockholms Podrett-Bolacs tillverkning, fipnes i ständigt lager, och kunna ordres insändas till Bolagets Kontor, Trska Prestgatan AF 54 Intyg. Underteckoad, hvilken i böst på sty lara härstädes användt 60 å 70 kub.fot Pudrett pr tonoland för rågsådden får upplysa att, oaktadt den ovanliga nederbörden, som förhindrade fältats tegläcgning samt oaktadt rågen för öfrigt såddes under mycket ogynnsamma omständigheter, rågen är likväl jema och vacker, samt att planrna mtom i fällets fäörsänkninzar) äro kraftiga och af bögerön färg. Masken, hvilken i böst härjat mer än van ligt, har varit särdeles skonsam emot detta med rudrett behandlade fält, Dexta alt oaktadt den finska rågen ej såddes förrän omkring den 25 Augusti och icke mer än 485 46 kappar såddes pr tunnland eller like mycket som under gynnsamma förhållanden. Detta gödniogsämne synes således hafva en kraftig verkan och kommer sannolikt att i g:or skala för jordbruket användas såsom ett krafigt bisödningsämne t Länna den 40 November 4866. A. GIRON. Undertectnad, som vid Rörby egendom på Lofön gjort försök, att för potates gödsla med pudrett tagen från Stockhalms pudrettfabriks bolag vid Lilla Ängby har funtit, att sagde rotfrukt lemnpat 25 procent större skörd än med gödsling af vanlig krenmtursspillning Gödningen med pudret verkställdes i fårorna vid läggningen af potstesen, och åtgick 8 kub.fot pr tunnland. Rörby den 0 Oktober 48E6 F. J. BJÖRKMAN. Under sommaren har jag begagnat litet af-pudretten tili ödsling för rofvor tillika med gödsel och syntes afkastngen och växlen ungefär lika med de rofvor, som blifvit! gödslade med benmjöl i stället för pudreit. Till rågsäde har en granne begagnat något af padretten ensamt och den tar visat lika vacker växtlighet som angränsande åkrar gödslade med vanlig kreatorsspilining. Stjernvik och Larsbo bruk den 3 December 1866. L. E. MOBERG.