Aftonbladet – 18 februari 1867, sida 2

rs mångfald. Preussen söker undvika allt somjh m såra vår nationella ömtålighet, och sätterlej 3 i godt förstånd med oss. i afseende å de ; gtigaste europeiska frågorna. Ryssland, lifvadt -försonliga känslor, är beredvilligt att icke ilja sin politik i Orienten från Frankrikes. På E mma sätt förhåller det sig med den österrikiska ;jsarstaten, hvars storhet är oundgänglig förlE en allmänna jemnvigten. Ett nyligen afslutet indelsfördrag har danat nya band mellan de FE ida folken. Spanien och Italien slutligen unerhälla uppriktig vänskap med oss. Ingenting an således under nuvarande förhållanden väcka F Art bekymmer, och jag är fast öfvertygad, att!F eden icke skall störas. Trygg för den närvarande tiden och full af srtroende till framtiden, har jag ansett ögonlicket vara inne att ytterligare utveckla våra jatsinrättningar. Hvarje år hafven I till mig ttalat er önskan derom. Men i den riktiga öfertygelsen, att framåtskridandet blott kan ske enom full endrägt mellan statsmakterna, hafven likväl — och derför tackar jag er — satt er lit till mig att jag skulle bestämma den tidunit då jag ansåge möjligt att uppfylla erönan. I dag, efter femton års lugn och välgång, för vilka vi ha våra gemensamma ansträngningar ch er djupa tillgifvenhet för kejsarrikets statsnrättningar att tacka, har det synts mig att stunlenär kommen att adoptera de liberala åtgärler, som legat i senatens oeh i lagstiftande kåens önskningar. Jag föreslår för er lagar, som j. rbjuda nya garantier för de politiska friheterna. I ationen, som låter mina bemödanden vederfas rättvisa, och sednast i Lothringen gifvit så örande bevis på sin tillgifvenhet för min dynati, skall göra ett klokt bruk af dessa nya rätigheter. Med rätta vaksam öfver sitt lugn och sin välfärd, skall hon forttarande förakta farliga utopier och partihetsningar. Hvad er beträffar, mina herrar, hvilkas oändligt stora majoritet ständigt understödt mig i det alltid svåra arbetet att regera ett folk, så skolen I fortfara att tillsammans med mig vara trogna vaktare öfver vårt lands sanna intressen och storhet. Dessa intressen ålägga oss förbindelser, hvilka vi skola veta uppfylla. Frankrike är uktadt utomlands. Armån har bevisat sin tapperhet. Men krigets vilkor ha blifvit andra. De fordra våra försvarskrafters förökning, och vi måste organisera oss så, att vi äro osårbara. Lagförslaget, som blifvit med största omsorg pröfvadt, lindrar konskriptionsbördan i fredstid, erbjuder betydliga hjelpkällor i händelse af krig och tillfredsställer likhetsprincipen genom att i riktigt förhållande fördela -bördorna mellan alla. Det har en institutions rätta betydelse och skall mottagas med patriotism, derom är jag öfvertygad. En nations inflytande beror på antalet män, som hon kan ställa under vapen. Glömmen icke, att grannstaterna pålagt sig långt svårare uppoffringar för sina armers dugliga skick. Deras ögon äro riktade på er, för att efter edra beslut be: döma, om Frankrikes inflytande i verlden skall förökas eller förminskas. Må vi städse bära vårt nationella baner lika högt. Derta-är det säkraste medlet att bevara freden, och denna fred måste vi göra frultbärande genom att lindra eländet och höja det allmänna välståndet. Grymma plågor ha pröfvat oss under loppet af det sistförflutna året. Öfversvämningar och farsoter ha hemsökt några af våra departement. Välgörenheten har lindrat de individuella lidandena, och anslag komma att äskas af er för att återupprätta den i statsegendomen anställda skadan. Trots dessa partiella olyckor har det allmänna välståndet gått icke långsamt framåt. Under sista förvaltningsåret ha deindirekta skatterna ökats med 50 millioner och den utrikes handeln med mer än en milliard. Den steg för steg fortskridande förbättringen i våra finanser skall snart tillåta att rikligen tillgodose landtbruksoch -de ekonomiska intressena. Upplyst af den på alla delar af området anställda undersökningen, skall vår omsorg då taga till syftemål nedsättning i vissa pålagor, som för svårt betunga jordegendomen, samt ettskyndsamt fall bordande af de inre sjöfartsvägarne, våra hamnar, jernbanorna och särskildt vicinalvägarne, dessa oumbärliga faktorer för en god fördelning af jordens produktion. Sedan sista året halven I tagit befattning med lagar om primärundervisningen och de kooperativa bolagen. I skolen gilla de deri förekommande föreskrifterna, derpå tviflar jag ej; De skola förbättra landtbefolkningens och arbetsklassernas i de stora städerna moraliska och materiella ställning. Så öppnar hvarje år nya synkretsar för vår eftertanke och våra ansträngningar. Vår uppgift är för ögonblicket att vid liberalare institu. tioners hand utbilda folkets seder. Hittills har friheten i Frankrike blott varit a kort varaktighet. Hon har icke kunnat slå rot: marken, emedan bruket af densamma omedelbar efterföljts af missbruket och nationen föredragi att inskränka sina. rättigheter framför att hem falla åt oordningens såväl ider som verk. De är er och mig värdigt att göra en vidsträck tillämpning at de stora grundsatser, som är Frankrikes ära. Deras utveckling skall icke så som fordom kompromettera regeringsmaktens nödvändiga anseende. Statsmakten är nu fas grundad, och de brinnande lidelserna, detta end: hinder för? våra friheters utvidgning, skola ut slockna i den allmänna rösträttens omätlighet Jag har fullt förtroende till folkets sunda för I stånd och fosterlandskärlek; och stark i min rätt som jag fått af detsamma, stark genom mit T samvete, som blott vill det goda, uppmanar jag ler att med säkra steg tillsammans med mig gi framåt på civilisationens bana.