Aftonbladet – 14 februari 1867, sida 3

Ar Aa PÅ nom ändå vidunderligare åtgärder än de ofvanomnämnda. Å andra sidan höjde sig några få röster, erinrande att dessa förslag voro välmenta, men outförbara och ej ledande till målet. Den 13 April — riksdagen hade då fortgått eedan den 27 Februari — väcktes två motioner, hvilkas upphof snart visade sig. De ingäåfvos, den ena af excellensen grefve Eric Ruuth, den andra af grefve Carl Stellan Mörner. Den förre yrkade att hvad han ville föreslå mätte pröfvas af ett särskildt utskott, evär besvärsoch ckonomiutskottet, tiil hvilket ärendet eljest hörde, förmodli gen med så mångfaldiga göromål redan blifvit sysselsatt? — och sekyndsamhet erfor dradec. . I ?några anteckningar från mitt riksdagslif? författade med mycken talang och afen man, som var fullt inne i den tidens riksdagsintriger, hvilka anteckningar i manuskript blifvit ställda till vår disposition if förf:s värmeaste anhörige — uvppgifves att grefve Ruuths ofvannämnde motion var författad at grefve BSehwerin, san var den icke ännu organiserede oppositionens chef, men som nu valde grefve Rawh till förkläde, emeden denne dels sjelf ver en bet ydande jordegare, dels känd såsors mm yetet iojal och dels såsom den hvilken : ine: fall stod den svillrike, men maktlysne och orolige grefve Schwerin i vägen. Mojosen bar hela prägeln af hans iderixe ska letande efter den 4: : :8 utfinnande och tillämp nanserna, hvilka han vilts ordna ra fullkomliga så som ingen före honoia gjort?. ) Derföre frami kastades i motionen ej mindre än 13 punk ter, hvilka utskottet skulle behandla. Endast antydniogsvis berördes inskränkning uti impor varor? — men utI ekottets äl bive att utarbeta ett feliständig ala edet näringarnes, elöjde produktioners uppbr höja; detta mål skulle uppnäs i första rummet genom ait tilldela alla näringar ?behöfliga friheier? — dernäst genom ?penningelån och förekotter till låg ränta? vi dare derigenom att ?produktionerna kunns afsättag och betala sig?, och genom upphäfvandet af alla författningar som strida emot den inbemska bandelsrörelsen och pro ducerande näringars och rörelsers forteån: Zi allmänhet?. Svärigheten att finna eu penvingeverk, som kunde ett så stort mål ut föra — ty penningar tordrades först och sist — trodde motionären lösas genom inrättandet af ett ?riksens ders riksgöldskontors läneverk?, som behöfde sötta banken eller r om ständerna enear i att utläna p vise mot pani al I bruksegendomar och andra landtfestigheter (fostigheter i städerna omnämnas ingenstädes): lånegrunden skulle blifva uppskalt ningen till bevillning, lånerätten en tredjedel af fastighetsvärdet, lånen löpa med 3 procent ränta och 3 procent afbetelas äårligen. TH fond skulle användas en viss summa af de medel, som till banken ingå för elt omortera statens skuld, vidare ett dubbelt större kreditiv än det som riksgäldskontoret af benken innehade — och slutligen af mikspäldskonsicret utgifvas större sedJar ä 60—100—250 och 500 rår betopp, til! förekommande af för stor utvexling mat bankomyut. — Näringsoch slöjdidkarens understödjande skulle kommerskollegiam öfvertags, hvadan dess fonder skulle förstärkas. Landsekultaren skulle underlättas der igenom a:t spanmålen blef betald relativt till produkticnskostraden, och de före vore en allman magasivs inirg, fördelad i hela riket, ändamålsen kunde sälja ren få sin vara vå :7ne erhålla sitt hehof, b ris att de voro belåtna. Iaoh :Jle regleras ej blott efter ärets murke nm äfven efter ett medium för de I 2 — och rågtunnan skulle sålunda i pris en kunna variera mellan 5 och 7 rdr banko cch de andra sädesslagens pris på eovhanda sätt regleras, Hela detta pri delsvågen hie . och de föreslagna åtgärderna försäkrades icke utgöra blöta ps! Motionären undvek utt mor än i förbigående vidröra åtgärderna mot fsänmonde var rörs införande samt bruk och nyttjande, evär br af Ubr och flere sndra tvgit den saken om hand. Gsefve Carl Sicllan Mirners i 8 mma plenum upplästa motisn, var kortare och gick ut på redsättandet af ett särskildt utskott för att dels )treda orsakerna till cen allmänna pennir lägenheten, dels för att föreslå en öfverflödsförorgniog? och dels uifinna sättet 7att skyndsemt sprida nägot penningeunderstöd för landtbruk och näringar med myntets bibehållaa anseende, — Sedan begge motionerna begärts på bordet och efter någon deliberation i följande plenum om deras syftning ect rum, beslöts på grefre Schwerms, förslag att det särskildta utskottets befattning ekulle blifva att upprätta ett gen:relt utlätunde öfver rikets ekonomiska tilistånd och uppgifva hvilka at då till ivförsel tillåtra varor skulle kunna umbäras. Grefrven var angelägen att gifva utskottet så omfattande verksamhet som möjligt och befria ekonomiutskottet från det mödosamma arbetet? dermed. För att än mera vidga denna verksamhet uppläste frih. Rudbeck i samira plenum ett diktamen, och föreslog å aft en jordbrugsdirektion eller ccntsir i Jikhet med jerncontoiret för bergsrärelsen? skulle inrättas; att 1 million rikedeler, helst mot ingen eller mot gen skulle utgå ef banken, och E siepp anskaffas ger gom ekiier, tt s åt idkarne ej det i vannmanrt förfi jordbroket, — ty ville man blott upphielga jordbruket, så bl. fva medlen dertil en säker följd af den goda viljan?. Bankovtskottet borde dock först yttra sig om det föreslagna penningetill-kottet, men frågan sedan till särskildta utskottet öfverlemnas ?för ait med större upplysning utvec las?, På friherrarpe Wetterstedts och Lager. bjelkes förelag beslöts, dels att till beredande och föreslående af alla sådana ekovom ska eller administrativa anstalter, som med rikets puvarande inre finansställning ega nära gemenskap, uten att dock sjelfva s ae mm Arm mm om cd p— Pr AV RR KA Ad et — B— BR HR