Aftonbladet – 13 februari 1867, sida 3

sker ee vv mr 0 I FIOL UIDNDNUR la äv CI UManld, lvadiS5 IUNCHal ICT ferenten ej kunde uppfatta. Gotlands iandthamnar. Till Redaktionen af Aftonbladet! I eder ärade tidning n:r 33 och 34 detta år förekommer en uppsats om Vigten af Gotlands försvar m. m., med anledning af hvilken jag vördsammast anhäller om plats för nedanstående. Författarens till nämnda artikel åsigter rörande vigten, äfven för fosterlandet i dess helhet, af Gotlands försvar dela vi uppriktigt, äfvenså hans varma kärlek till fäderneön och fosterlandet, och hans patriotism betyga vi af allt hjerta vår aktning. en när han talar om Wisby stads och hela Gotlands? bekymmer i och för hamnbyggnaden vid Wisby, likasom skulle Wisby stad och hela Gotland vara i och för samma hamnbyggnad lika och på lika sätt intresserade, och när han säger, att ?om Wisby ej har en god och säker hamn, kan ej någon jemn förbindelse underhållas med moderlandet, samt att då kan ej heller landtmannen med nödig säkerhet och fart afsätta sina alster, så måste vi motsäga honom. Man får ej utom ön påräkna någon särdeles kännedom om Gotland, men en eller annan torde dock ha hört talas om sådana hamnar, som Fårösund, Slite, Rone o. 8. v. Ehuru Klintehamn såsom handelsplats och med afseende på befolkningens antal är den afgjordt förnämsta landthamnen, har dock Slite länge ansetts såsom den förnämsta hamnen på ön, tilldess det under ryska kriget helt oväntadt och med ens fick en segrande medtäflare i Fårösund, som blef en värderad och mycket anlitad tillflyktsort för de många och väldiga örlogsskepp, som då plöjde Östersjön. Ref. har ännu i friskt miane, huru konung Oscar under sitt sednaste besök den sommarn på Gotland och i ett enskildt samtal, med hvilket ref. bevärdigades, yttrade: Det är dock besynnerligt, att utländningar skola behöfva lära oss, att vi ha en sådan hamn som Fårösund.? Med afseende på bryggor och hambyggnader och utvägar till underhåll och förbättringar, är dock I Slite vida lyckligare lottadt, än öns öfriga landtI hamnar, hvadan det fortfarande mottager de flesta haveristerna och anlöpes af de flesta främI mande seglare, som för storm eller motvind eller fyllandet af sina förråder nödgas söka hamn på Gotland. Utom ofvannämnda fyra finnas ytterligare en mängd hamnar på ön, från hvilka en liflig skeppning af öns produkter bedrifves och bland hvilka flera skulle med ringa kostnad kunna göras till vida bättre hamner, än Wisby någonsin kan blifva. Wisby hamn skall nemligen alltid ha åtminstone det emot sig, att den är svår att angöra. När författaren till här ifrågavarande artikel låter påskina, att Gotlands förbindelse med moderlandet skall vara beroende af Wisby hamn, behöfva vi blott påminna honom om, att man fö rett Westergarnsholm med båk och brygga och kolupplag o s. v. för att å den förträffliga ankarplatsen derinnanföre bereda en tillflykt åt vederbörande postfartyg, när detta icke kan anlöpa Wisby. Det visar sig således, att för kommunikationen med moderlandet har Gotland vida säkrare och mera jemnt påräkneliga hamnar än Wisby. Det erkändt misslyckade i Wisby hamnbyggnad, hvad både planen och många deraf följande åtgärder angår. bedömer författaren i vårt tycke alltför mildt. En man, som icke hade byggt emot öppet haf? och som icke var bekant med Östersjöns stundom oerhörda och förskräckliga anfallskraft på denna alldeles öppna kust?, saknade ju de första och nödvändigaste egenskaperna för ett sådant värf och hade icke bort kunna till detsamma förordnas och hade icke heller bort vilja sig detsamma åtaga. Hade vederbörande ingen större eller mera bepröfvad förmåga att för det ändamålet anlita, så hade varit bättre att öfverlåta åt utländningar att icke blott upptäcka, utan äfven bygga våra hamnar. Sådana misstag böra på lämpligt sätt beifras och framhållas, på det de icke må förnyas. Utan att vara partiska för Wisby, likasom icke heller emot det, älska vi denna minnenas stad nog för att af hjertat beklaga dessa misstag, hvilka redan medtagit det lilla sträfsamma samhällets bästa krafter och nu äro skulden till dess svåra bekymmer, ja misströstan. Viha ej för stunden tillgång till nödiga handlingar och kunna ej angifva siffertalen, men oerhörda eummor ha sålunda blifvit rentaf bortkastade eller gått spårlöst förlorade. Och här är ej fråga endast om Wisby stads utgifter eller förluster, utan af staten hafva ock ansenliga belopp erhållits, ochredan de tvungna bidragen från Gotlands landthamnar torde uppgå till måhända större summa, än hela den för hamnbyggnaden ursprungligen beräknade kostnaden. Det sätt, på hvilket Gotlands landthamnar, och genom dem hela Gotlands befolkning, blifvit till Wisby hamnbyggnad beskattade, förtjente ett eget och långt kapitel, och det blir nog skrifvet en gång. Vi tro oss emellertid hafva antydt, att exporten från Gotland ingalunda beror af Wisby hamn, Kommunikationen med moderlandet gör det icke heller. Genom att under en lång följd af år låta Wisby taga brorslotten af de intrader, af hvilka landthamnarne för eget underhåll eller för sitt upphjelpande varit och äro i så stort behof, och genom att låta landthamnarne sakna inklareringsrätt så, att all förtullning måste ske i Wisby eller efter uppdrag eller genom utskickade från dess tullkammare 0. 8. v., har man gjort hvad man kunnåt för att nedhålla landthamnarne och på deras bekostnad upphjelpa Wisby. Det oaktadt tyckas åtskilliga landthamnar växa upp till hotande medtäflare för Wisby, hvad exporten af öns produkter angår. Den andel Wisby för närvarande har i spanmålsexporten, förklaras af den ångbåtskommunikation, hvilken Wisby eger, men landthamnarne ännu sakna och hvilken för den tidiga spanmålsskeppningen från Gotland måste blitva af vigt, i det de handlande i Wisby kunna rätta sina uppköp och afsändningar nära på efter priserna för dagen t. ex. i Stockholm. Ref. har mer än en gång förundrat sig öfver den statsmannavishet, som tänker bereda GotJag kände hura det beklagansvärda exemplaret af homo Sapiens blef pressadt djupt ned i snön ännu en gåog. Men efter ett AvAnhlick var jag HÅ fåttamn finn AR