Aftonbladet – 5 februari 1867, sida 3

I de poste Sudois d e I Gevärstillverkningen i Eskilstuna. (Korresp. till Aftonbladet.) Eskilstuna den 3 Febr. t t! Med anledning af statsrådet Reuterskiölc , yttrande i gevärsfrågan under tisdagens fö t) handlingar i andra kammaren äfvensom p , Igrund deraf, att en af de vigtigaste frågoi ;riksdagen har att afgöra, är den, som ri I vårt sjelfförsvar och bestämmande af ansla till nya skjutvapen, tar jag mig fr ; heten meddela följande upplysningar i aj seende på gevärstillverkniugen vid staten I faktori. En och annan riksdagsman har yttrat si I förvåning deröfrer, att, fastän man är full öfverens derom, a:t vår nu antagna gevärs I modell är oduglig, då man tar i betraktan de tidens fordringar på ett snabbskjutand vapen, och då man jemför den med de ut märkta modeller, främmande stater antagi I detta oaktadt gevär efter denna oduglig model! fortfarande tillverkas för staten räkning. De hafva derjemte velat påpeka ett miss hushållande med statens medel i detta af seende. Härtill har statsrådet Reuterskiöl svarat, att staten icke kan bryta ingångnt kontrakter, som händelsen skulle varit met Husqvarna, men att vid statens, d. v. e Eskilstuna gevärsfaktori, endast tillverka: sådana delar, som kunna användas till hvil ken ny modell, som än må blifva antogen detta för att icke ställa der antagna arbe tare utan förtjenst och bergning. Härpö vill jag svara och lemna herr statsrå det den upplysning, att tillverkningen a: komplett färdiga Hagströmska kammarladdningsgevär fortgätt oafbrutet och fortgår ännu, hvilket kan inhemtas af kronans hit beordrade besigtningsofficer, faktoriets rustmästare och i första rummet af dess styresman major Fries, hvilken för närvarande såsom medlem af gevärskomilåna vistas i Stockholm. Hr statsrådet torde siledes i detta afseende fått felaktiga upplysningar. Den åsigt styrelsen för faktoriet för öfrigt velat göra gällande att icke ställa arbetaren utan förtjenst kan icke annat än gilJas, men jag kan icke anse det sätt, hvarpå detta skett, för det rätta, möjlig:n för det beqvämaste men ingalunda för det nyttigaste för staten. Eller huru vill styrelsen för faktoriet tillgodogöra sig allt det myckna och dyrbara arbete som bhfvitnedlagdt på kammarstycke, lås eic. om t. ex. Peabodys eller Remingtons gevär blir anlaget som modell. Väl har jag mig bekant, att en så kallad förändringsmodell blifvit inlemnad till gevärskomiten, men denna blir alltid ofullkomlig och vida underlägsen ofvannämnde tvenne modeller, oberåknadt det betydligt högre pris, hvartill gevären komma att stå, då de knappt färdiga och inlemnade på förrådet mäste uttagas till förändring, lör att icke tala om det löjliga, att samtidigt som man förfärdigar ett antal gevär man funderar, huru man lämplisast skall ändra dem, då de blifvit färdiga. Tvärt emot allmänna tanken förefaller det härvid som staten skulle vera förmögen och iogen sparsamhet af nöden. Skulle det icke fallit sig vida fördelaktigare och billigare att tillsvidare uteslutande tillverka sådana enskilda gevärsdelar, som kunna användas, hvilken den nya mo dellen än må bli, såsom pipor, bajonetter och diverse beslag. Väl torde faktoriets styresman vara färdig svara härpå att med le resurser, som nu finnas, kon icke flera in så och så många pipor etc. tillverkas pr ir och hvad skulle man i detta fall gifvit alla låssmeder att göra, Men jag och flere med mig torde varaaf annan anke. Dt tyckes som anskaffandet till aktoriet af nägra borrbänkar och öfriga maskiner skulle för staten varit en ringa kostnad i jemförelse med de stora och helt och hållet bortkastade summor som blifvit itbetalta och ännu utbetalas på fullfärdanlet af odugliga gevär. Genom ett sådant rfarande hade ju lika många arbetare som örut kunnat sysselsättas och derjemte en vetydlig vinst 1 mer än ett afseende till. skyndats siaten. För det första hade staten haft valuta för sina utbetalta pengar i de unskaffade nya maskinerna och i det stora untal dugliga gevärsdelar, som derigenom vunnits, då ena ny modell blifvit antagen, och för det andra hade dess faktori i närvarande stund, då man med sådan skyndamhet mäste anskaffa vapen, kunnat säga: ; och så många pipor etc. hafva vi färliga och så många gånger flera än förut unna vi tillverka och till deras fullfärdanle krnna vi påräkna några hundra skickiga arbetare i Eskilstuna fristad. Hvad letta sista vidkommer tar jag mig frieten lästa herrar rtiksdagsmäns uppmärkamhet derpå att icke genom ett brådhastadt nköp af utländska gevär offra stora sumnor åt utlandet, då Sverge sjelft eger skickiga arbetare och tusentals af dessa måste i orist på arbete både svälta och frysa. —n.