Aftonbladet – 5 februari 1867, sida 3

RIHSDAGEN Gårdagens plenum, Första kammaren. Öfverläggningen rörande omröstningssättet i utskotten. Denna genom grefve af Ugglas motion framkallade ötfverläggning öppnades af Frih. Bildt, med förklaring att han icke rätt fattade afsigten med motionen, men förmodade den vara att kamrarne skulle förbjuda utskotten att använda öppen omröstning, Talaren ansåg öfverensstämmande med. den. nya grundlagens anda att utskotten begagnade sig af den i 48 riksdagsordningen medgifna rätugheten att använda öp en omröstning, emedan det är fullkomligt klart att utskotten numera endast ha att utreda och föreslå, men icke, såsom förr, äfven äro beslutande korporationer. Då det är nyttigt och nödvändigt att i utskotten insättas personer, som hafva en egen mening och som äro skyldiga att uttala denna sin mening, så kunde talaren icke tänka sig att några olägenheter skulle uppstå af den öppna omröstningen. Man påstår I att den slutna voteringen skulle vara nödvändig ur sjelfständighetssynpunkt; om två vänner med olika asigter finnas i samma utskott, skulle det vara obehagligt att öppet nödgas votera mot sin vän, och detta obehag undvikes genom den slutna voteringen. Men utskotten få ;j bestå af sådana personer, som af konsiderationer hindras att uttala sin mening och göra den sällande, Grefve af Ugglas hade svårt att fatta, huru len föregående talaren kunnat säga att i utskotten icke få finnas sådana personer, som kunna sky obehaget af en öppen votering af det ena eller andra skälet. Sådant har många gånger inträffat och kommer att. inträffa många gånger. Just derför att känslan af detta obehag kan utgöra ett ganska starkt band på mången, bör en sådan fara aflägsnas. Nu, såsom förut, skola utskotten endast bereda och utarbeta; och då den omnämnda paragrafen är, med undantag af ingressen, ordagrannt lika i gamla och nya riksdagsordningen, synes deraf att den sednäre icke heller åsyftar någon skilnad i afseende på utskottens arbetsordning; om så varit händelsen, hade det varit angeläget att bestämma huru vid voteringar skulle tillgå. Frib, af Ugglas anmärkte mot den förstetalaen, att grundlagens anda ingalunda är förändrad