Aftonbladet – 4 februari 1867, sida 2

— Hr A. Geffroy, den berömde franske skriftställaren, har med anledning af den nyligen utkomna svenska öfversättningen af hans historiska arbete Gustave III et la Cour de France? tillsändt oss följande skrifvelse med begaran om dess införande i vår tidning. Den är af följande lydelse: Paris den 26 Januari. Hr Redaktör! N Jag har nyss i Aftonbladet för den 12 Januari läst en anmälan af hr Pfeiffs öfversättning af de studier öfver Gustaf III och franska hofvet, som jag förlidet år insände till Revue des deux mondes. Jag kan ej annat än yara artikelförfattaren förbunden för hans så välvilliga omdöme isynnerhet hvad mig sjelf angår. Likaledes kan jag ej annat än känna mig hedrad af den ifver hvarmed öfversättaren skyndat att framlägga dessa studier inför Sverges litterärt bildade allmänhet, som är så kompetent att döma deröfver. Jag ber er dock tillåta mig att genom er tidning få inför denna samma allmänhet uttala nägra beklaganden och några förklaringar, som äro alldeles nödvändiga. Jag måste ur det allmänna intressets synpunkt beklaga, att man, ej nog med att företaga denna öfversättning utan. att gifva mig den minsta underrättelse deromej trott sig böra invänta min egen publikation af dessa studier, som inom några dagar kommer att ega rum härstädes. Hvilken omsorg jag än nedlagt på de i Revue des deux mondes intagna artiklarne, har dock en sträng granskning satt mig i stånd att låta derutur försvinna de longörer, oriktigheter och luckor, som äro oskiljaktiga från ett första arbete. Vissa delar har jag helt och hållet omarbetat; nya kapitel intaga deras ställe; dokumenter hvartill jag ej förut haft tillgång utgöra der bilagor, som jag hoppas skola särskildt intressera svenska läsare, Man ekall der slutligen finna märkvärdiga porträtter, graverade eller fotografierade efter originalerna i de nordiska samlingarne. Hade det ej varit bättre att, om man ville göra mig denna ära, öfversätta mitt arbete i denna nya form, och hade man ej derigenom sparat sig omsorger, för hvilka, jag upprepar det, jag är tacksam, men som kuonat bättre användas? Man tar ej lifvet af folk förr än man gifvit dem tid att bekänna sina synder och bättra sig, och likaledes bör man ej öfversätta dem, när deras läsares aktning är dem kär, förr än man gifvit dem tillfälle att korrigera sig sjelfva.