Aftonbladet – 4 februari 1867, sida 1

Inom riksdagens första kammare har i dag förts en temligen vidlyftig öfverläggning rörande utskottens rätt att vid meningsskiljaktigheters slitande använda öppen omröstning, på sätt statsutskottet redan för sin del beslutit. Grefve af Ugglas hade väckt motion derom, att i den blifvande arbetsordningen måtte införas stadganden, som förbjöde ett sådant omröstningssätt. Detta förslag understöddes af frih. af Ugglas, hr Heijkensköld, grefve C. G. Mörner och frih. Sprengtporten, hvilka alla ansågo grundlagens mening vara, att voteringen äfven i utskotten borde vara sluten, hvilket de också trodde mycket nödvändigt till sjelfständighetens betryggande. Förslaget bekämpades deremot af frih. Bildt, hr Wallenberg och grefve H. Wachtmeister, hvilka ansågo 48 R. O. gifva utskottet fullkomligt fria händer i detta fall, hvilket de äfven, funno önskvärdt, då i utskotien endast böra insättes sjelfetändiga män, som kunna och vilja stå för sin åsigt. De hvilkas ställning är så ömtålig, att de ej kunna öppet gifva sin mening tillkänna, borde ej erhålla plats i utskotten. Hr Rydin ansåg det vara riktigt, att då utskotten afgifva förslag eller meddela utredningar, detta må ske af namngifna personer; men att deremot åå de fatta beslut, såsom i konstitutionsoch bankoutskotten kan förekomma, voteringarne böra vara slutna, hvilket hvarje ledamot borde vara berättigad att fordra. Grefve E. Sparre var af den åsigt, att grundlagen ovilkorligen tillerkänner hvarje utskottsledamot rätt att begära sluten omröstning, hvaremot br v. Koch, som ansåg det vara af vigt att en bestämmelse blefve meddelad, förklarade sig anse alldeles tydligt, att grundlagen i detta fall lemnar utskotten fritt val och han trodde till och med för sin del, att den öppna omröstningen måste betraktas såsom regel, den slutna såsom undantag. Ärendet remitterades till det kammarens tillfälliga utskott, som har fått sig uppdraget att randlägga frågan om arbetsordningen. Andra kammarens hemställan till den första, att förena sig i beslutet om nedsätande af ett särskildt utskott för handläggning af hr Meijerbergs motion om folkskole;eminariernas ombildning, blef enhälligt biallen, och kommer alltså för denna vi tiga ingelägenhets handläggning ett särskildt utskott att om onsdag utses. Inom andra kammaren har af talmannen, vice talmannen och sekreteraren försla blifvit inlemnadt om de till tillfälliga utskott emitterade motionernas fördelning i fem srupper, för hvilka vi i referatet på annat tälle i bladet redogöra. Kammaren fattade dag icke något beslut i ämnet.