Aftonbladet – 2 februari 1867, sida 3

icke behötva uppehålla oss längre dervid. I Hvad som för öfrigt har utkommit, gör icke -I anspråk på annat än ett helt flyktigt uppräkTJ nande. En efterlemnad novell — för resten af tvifvelaktig autenticitet — af M. C. Hansen kallad ?Brödrene?; Et Levnetslöb af J. L., författarinna .. till ?Vesle-Kari? (fröken Wegelsen); H. Schulzes ?Skizzer og Fortallinger?; en episk dikt Höjens Hjem? af pseudonymen Rungolf samt O. A. Vinjes dikteyklus Storegat representera den episka diktningen. Af dramatiska arbeten har blott ett enda sett dagens ljus, nemligen ?Bedste Skud, en liten tillfällighelsvaudeville, författad af skådespelaren ÅA. Isachsen och uppförd på Throndhbjems teater den 17 Mej 1861. AF diktsamlingar ha utkommit: 4, Reitau,. ?Fjeld-Ljom?; med. stark grund;vigiansk prägel, temligen kritiklöst sam ladt, mena icke utan spår af en liten: nätt skaldetalang; Jonas Lie, digter; Riim af en Riimsmed,. vesentlig af opbyggelig Art?; samt Bloms: ?Aandeligt. Strengespil ; -Chr. Jansons Norske Dikte?, skrifoa på s. k. mål; samt prof. i mineralogi Theodor Kjerulfs:?Tre Digtkrandse?, hvilka väl ha erhållit ett slags succås destime, men som i sjelfva verket mycket sveko deras förhoppning, hvilka väntade, att de rika gåfvor, denne förf. visat sig vara i besittning af äfven på skaldeområdet, nu ändtligen skulle ha uppklarnat i en genomskinlig och koncis form. Slutligen For förste Gang? — såväl vers: xom prosa — af:pseudonymen Ralph Erländsen, hvars första alster denna temligen tonpa samling för öfrigt icke är. Frågar man, huru mycket af allt detta har någon utsigt att vara ihågkommet vid nästa ärsskifte i annan egenskap än säsom tillryggalagda stadier?,. torde. svaret, undantagandes rörande Brand?, bli temligen tröstlöst... Till en aflägsnare, tid föres läsaren. ;i en såsom manuskript tryckt samling. dikter af Johan Jörgen Broch (död för några år sedan såsom krigskommissarie i Tönsberg); utgif: ven af författarens söner professorerna Jens Peter och Ole Jakob Broch och försedd med en biografisk notis af prof. M, J: Mönrad: Af fölkdiktningens rika skatter bar åter en del blifvit bragt fram. i.dagen:i P. Chr. As björnsens. Juletree?, en liten samling. sagor somisluter sig till ett par under samma. titel för nåzra år sedan utgifna och med mycket bifall. mottagna samlingar. Likaledes ;bar en :y upplaga utkommit af andra. af. delningen af.samme författares förträffliga ?Huldreeveniyr?. å ; : Hvad pedagogiken avgår, så har det från dep. nu samlade skolkommissionen utgängna förslaget framkallat en massa Inycket divergerande yttranden från lärarne vid-de lärda skolorna, hvilka yttranden. blifvit samlade ett jockt band — 3:dje seriens: 7:de hand — åf deaf universitetssekreteraren Utgifna Universitets: och Skoleavnaler. I tidningseen har den redan år 1865 genom Aug. olihs famösa broschyr Om -Harivig Nis; gens. Udneevnelse til. Expeditionschef. og bans nyeste Reformforslag? öppnade diskussionen blifvit fortsatt, som det vill synas, medi det resultat, att kommissionens förslag hvarkenatill principerna eller tillämpningen Jyckats vinna något af de herrskande.partiernas bifell. : Bidrag till. kritiken öfver. för: elöget — hvilket kommissionen. för öfrigt ända från kösten 1866 varit sysselsatt med at omarbete efter: de från alla könter gina ontydningar — har skolföreståndaren J. Åars lemnat i eo liten bok: I hvilken Retning bör vort höjere Skolevcesen reformeres?? samt öfver. läraren Jac. Lökke i ?Skole-Anliggender?, af-; tryck af några ursprungligen för ?Ilustreret Nyhedsblad? skrifna artiklar. Båda dessa författare gå kommissionens förslag mycket ekarpt på lifvet, hvilket i icke ringare grad är fallet med en i månadsskriften Norden? intagen artikel i samma ämne af prof. L. K. Daa, hvilken i den stora allmän etens ögov tyckes ha gifvit förslaget den slutliga nådestöten. En fjermare liggande fråga berör en Beretning. om Almueskolevesenets Tilstand i.de blandede Sprogdistrikter i Skottland af. skoldirektören i Tromsö P. Coucheron, inom hvilkens stift icke så få dylika blan: dade språkdistrikter finnas, der man varit mycket tveksam om skolväsendets rätta ord: nände: i Afjuridiska arbeten ha utkommit ?Forelesninger over Personretten? ef Peter Jonas Collett (död 1851 såcom professorilagfarenhet samt början af prof. F. Brandts ?Tings-1 ret. . Det betydligaste ärbetet på detta fält är naturligtvis advokaten B. Dunkers ?Om Revision: af Foreningsakten?, hvilket både ge. nom det valda ämnet och det pragmatiska! sätt, bvarpå detta är behandladt, står på öfvergången tll historiens område. Afmindre arbeten kan nämnas. prof. L. M. B. Auberts: Den franske. Juryinstitution i. sine Hovedtrek?, särskildt aftryck ur .Ugeblad for Lovkyndighed. Ett statsekonomiskt ämne, som nu i Norge står på dagordningen, behendlas i en afhandling aft. N. Mohn: Om Haandverkerog Arbejderforeninger?, och af statistiska arbeten har utom fortsättningen af det officiella statistiska tallbellverket utkommit en ny fortsättning af Eilert Sundts intressanpt Berelning om Scedelighedstilstanden, i Norge?. Hvad de exakta vetenskaperna beträffar, så är det förflutna årets skörd ieke symer;i.en stor. Såsom universitetsprogram utkom: ?Merker af en Istid i Omegnen af Hardanger? af S. A. Sexe, likasom Geologiskt kort over det Söndenfjeldske Norg.?, för hvil: ken karta men isynnerhet har Th. Kjerulfs och EL. Dahlis flit ätt tacka, utgafs 1866 på allmän bekostnad. En afhandling af Rich. Stalsberg : Om Forbedringer ved Jerntilvirkningen?, hvilken ven en af universitetets prismedeljer, upptogs först i ?Nyt Magasin :or Naturvidenskaberne? och utkom derefter särskildt aftryck. Prof. H. Rasch bar ut: vifvit en ?Vejledning till Behandlingen af na urlige Österbanker :09 Anicegget af nye?, och iskeriinspektören Hetting en dylik ?FVejledring i at bygge Lazxetrapper?, Prof. O.-J. Brochs Traite elemenaire des fonctions. liptiques?, hvilken vi icke minnas ha sett ens omnämnd i någon norsk tidning, utgör början till ett större arbete. Inom d n periodiska litteraturen har under let förflutna äret rådt rätt mycken rörelse. PLitercert Tidskrift?, af hvilken första häftet . utkom i Maj, visade sig vera dödfödd; der-!3 -mot tyckes månadsskriften ?Norden?, som, utgifven af kand. J. Lieblein, började me ir 1866, ha erhållit en jemförelsevis stor!4 spridning till trots för eller kanske just tilll? följt af den något brokiga blandning, hvarilJ vett och ovett fått tumia sis nå dess blad ) ån Ra dr mem bör ——LL EN de et AIG de fr LÄR KRK. MA. JK KR