Aftonbladet – 2 februari 1867, sida 3

I slutat de vidlyftiga undersökningari detta äm, ne, som han: under en följd af år nedlagt I dels i den af honom tillsammans med proI fessorerna G. Johnsen och R. T. Nissen utI gifna ?Teologisk tidskrift, dels i vetenskaps sällskapets i Kristiania förhandlingar, och I genom hvilka han försöker grunda sin öfvertygelse, att dopbekännelsen, hvad hela innehållet och till största. delen äfven formen angår, kan. ledas tillbaka till den apostoliska tiden och derpå till dennas Johanneiska stadium eller till och med till andra hälften af det Paulinska, då kyrkan först erhöll mera fasta och utvecklade författningsoch kultusformer. Till den teologi ska. vetenskapen måste äfven närmast räknas ett annat af årets universitetsprogram, en liten bok af prof. C. A. Holmboe, ?Eze chiels Syner og Chaldeernes Astrolab?. Bland heterodoxa skrifter kan nämnas en för öfvigt icke synnerligen lyckligt affattad bro. schyr af socknepresten vid den katolska S:t Olefs kyrkan i Kristiania J. D. P. Stub, kallad Om Religionsfriked og Oplysning i Norge fra katholsk Standpunkt?, såsom en, hvad sjelfra saken angår, fullt berättigad protest mot det sednast församlade storthingets förkastelse af det förslag, som gick ut på att öppna tillträde till statens embeten för andra än evangeliskt-lutherska medborgare. Samma storthingsbeslut föranledde äfven en annan skrift, ett flygblad med titen: ?Om Religionsfriked og Statskirke? af Norges enda offentligt framträdande rationa: list, J. W. Vagel, hvilken. kort efteråt i en broschyr Om Prestestanden og Prestedragten; eller om den Äirefrygt og Magt, som siges at udströmme af Presternes Indre og Ydre? för sökte ytterligare utveckla sina, mycket konfusa och mer än tillåtligt olyckligt framställda id6er. Som ett ?dernier mot. pour rire? kan elutligen nämnas Aktistykker vedkommende Forslaget om de frie. Stolestader (kyrkbänkarne) i Kirkerne i Bergen, og. Referat af dö i Menighedsmöderne den. 29—31 Januar 1866 stedfundne Forhandlinger, samlede 09 udgivne af H. B,? i hvilka: man-finner de mest komiska skäl anförda af presterskapet, och detta till på köpet på ett särdeles naivt sält, mot alt kreti och pleti, fattig och rik, skulle erhålla. obebindradt oeh lika godt tillträ:e till Guds hus. Öfvergången till. filosofien bildas-af se-j minarieläraren Horns bok Tro og: -Tenkning? samt: af: universitetsstipendiaten G. V. Lyngs f ?Hedenskabets Levnetslöb?, hvilken sedermera! efterföljdes af några ursprungligen iKirkeligt Folkeblad? tryckta föredr:g ?Om Mand! og Kvinde i deres Forhold til Christus? afl samme författare. Båda de sistoämnda arbetena röja en stark inverkan af Grundt-: vigs mytologiska och religiösa åsigter och få derigenom en särskild betydelse, då det, såvidt oss är bekant, här är första gången: Grundtvigianerne ha kunnat inskrifva en Philosophus ex-professo i sica rullor. Iallal!: händelser tyckes detta inflytande ha verkat mycket lyckligt på framställningens liflighet. Såsom under en följd af år varit fallet! inom den nor-ka litteraturen, är det på : historieforskningens område man finner denj: mesta och värdefullaste verksamheten ut-:! veeklad. Först möter man de två af R. Keyser 1 1 i j efterlemWåde och nu af hans efterträdare vid universitetet, professor Olof Rygh, utgifna arbetena Norges historie, som ut kommer såsom tilläggshäfte till det.vf Selskubet for Folkeoplysningens. Fremme ut-; gifna tidskriften Folkevennen?, samt vi dare hans Efterladte Skrifter?. : Keysers! ?Norges Historie?, hvilken, i motsats tilll P. A. Munchs omfångsrika verk, närmast! är beräknad: för: allmänläsning, sträcker sig ! i manuskript, som fenns. efter: författarens! död, tyvärr icke längre än till 1840, och : skrefs ursprungligen för den föreläsnings-! kurs, hvarmed Keyser år 1828 börjsde sin! verksamhet såsom universitetslärare, och som. han sedermera flera gånger förnyade. Äfven ! de Bfterladte Skrifter bestå af ett par! följder af föreläsningar, hvilka, samlade il två band, omfatta norrmännens vetenskap-: lighet och litteratur under medeltiden, norr-J; männens privata lif i forntiden samt Norges rätts: och statsförfattniög under medeltiden. Hamma ände, som behandlas i sistaämnda afdelning, har dessutom gjorts till föremål! för en vidlyftigare undersökning i professor Aschehougs nyligen utkomna verk Norges)! offentlige Ret, : vörsta sfdelningen; innehåls! lende ?Statsforfatvicgen i Norge og Danl mark indtil 1814. Ett arbete, som till följd ! af sin natur icke kunde påräkna att isamma : grad som. de förutnämnda väcka uppmärk-7 sambet hos . denstora allmänheten, men! hvars betydelse för en hvar, eom sysselsatti: sig med nordens historia och antiqviteter,t utan tvifvel måste ställas mycket högt och 4 1 I e I 1 8 4 hvars författare här verkligen bar rest sig ett. litterärt. monument?, är riksantiqvarien N. Nicolaysens ?Norske Forlevninger, en oplysende Fortegnelse: over Norges Fortidslevninger, wldre end Reformationen oy henförte hver til sit Sted? Udgivet i Aaren 1852—66 ved Foreningen til norske Fortidsmindesmerkers Bevaring?. Detta voluminösa verk, som ut gör 54 tätiryckta ark; uppfyllda af idel! faktiska uppgifter, är egentligen en om-! arbetning af ett litet häfte af samme för-! faättare, hvilket är 1855 utkom uwäder titeln Arkeologisk-historisk-Fortegnelse over Norges I Levninger af: Kunst og Haandverk frå Middel-: alderen?. I den år 1866 afslutide omarbetningen är nu samladt et:siärdelesrikt )d och väl ordnadt material till den samman-4 hängande skildring af Norges arkeologi, som k vi hoppas den lärde och flitige författaren ? sjelf måtte finna anledning att utföra och? hvarpå han i en afhandling i den på offent-X ligt föranstaltande utgifna ?Leesebog? gifvit? ett mycket intressant prof. I sammanhangP härmed må anföras det af nyssnämnda fir 1 ening ombesörjda och af N. Nicolaysen ut-! gina bilderverket ?Norske Bygninger fra Fors!8 liden wed norsk och engelsk text, af hvil.( et första bandet afslöts sistlidet år. En delj tt intressanta, men onekligen också medl en massa obetydligheter blandade hidragÅ till Norges nyare historia finnas i Claus!9 Pavels Autobiographi? och samme mans? Dagbogsoptegnelser fra 1815—17, båda ut-1J: sina af f rfallarens systerson, vaudevilleoch visförfattaren C. P. Riis. Författaren, som dog 1822 såsom biskop i Bergen, 53 år gammal, hade:de första åren af Norges ejelistäsdighet tillfälle att på nära -håll iakttaga de flesta af den unga frihetens beroer och. sattes derigenom i stånd attlå neddela åtskilliga rätt karakteristiska drag från det privata lifvet på den tiden. Pro: sten 4. Fave har offentligejort början aflv