Aftonbladet – 31 januari 1867, sida 2

lagra Din ter. REON Causerier från Paris. anehåll: Nya vandringar på Marsfältet. — Blifvande läger af schweizicka arbetare. — Tyrolerstugaa. — Preussens park. — Ett idealis! boningshus. — Rumänernas dulgease. — Bel a mnustet — Holländskt diamantsliperi. — Trädgårdsafielningen,. — Vattenfall och karp cammar. — Erpositionsfiske. — Porträtter å abonnementsorten. Paris den 22 Jan. Nu fortsätta vi promenaden på Marstet. Det var vid Ornäshuset vi stannade jet, och derifrån går en väg öfver till ch weiziska parken. Sehweizarne ämna vegagna den stundande expositionen som stt nationalstudium. Arbetare skola fändas stora massor till Paris. Man har af kejsaren begärt och erhållit en plats, der man unde slå upp ett läger, ty för att göra vistandet i den franska hufvudstaden så biligt som möjligt, har man beslutit att arvetarne skola kampera i tält. Från Sehweiz kommer man in i Österrike. Der resa sig tre hyddor, som representera Ungern, Tyrolen och Galizien. När man ser tyrolerstugan och jägaren i den spetsiga hatten med örnfjädern, rå faltas let blott några tolf tusen fots höga alper, för att man skulle kunva tro sig var. i Andreas Hofers herrliga fädernesland. Men denna naturtrohet lär man väl icke kunns räkna på. Vattenfall som gå med ånga, bergsklintar uppmurade med kalk och cement, småskogar flyttade från ett ställe till ett annat, allt detta går väl för sig, men konstgjorda alper har man ännu icke vågat sig på. Preussens park lär icke bli den minst tilllragande. I midten reser sig en kiosk, der berlinermusiken kommer att utföra fosterländska kompositioner, som t. ex.: Wilhelms marsch, Bismarcks-polka, Königgrätz-galopp te. Man har också telat om eit honings hus som eger alla möjliga fördelar framför vanliga menniskobuningar af sten och trä. Om sommaren är der friskt och svalt, om vintern varmt. Dt är brandfritt, ty det ir helt och hållet af jern, och dessutom har det den stora fördelen att det kan bygsas upp på några få dagar. Priset på dessa hus (om de verkligen existera?) är utomordentligt billigt i förhållande till de fördelar de erbjuda. En byggning, om väger 1,600,000 skälp. och innehåller sju stora präktiga rum, kostar omkring 20,090 rår. loga kakelugnar finnas, men väggarne äro håliga och mellanrummen uppvärmas af en enda stor kamin, som är placerad på nedra tten. Värmen utbreder sig hastigt och bibehåller sig otroligt länge. Se det vore något för parisarne att lägga sig till med, istället för de granna skatbon som nu byggas upp till bostäder åt verldsstadens invänare. Under den nu rådande kölden vore man frestad att afundas eskimåen hans snöhydda, ty der är helt säkert mildare temperatur ön i ett pariserhotell. Den som icke kännt på en sträng vinter i Paris vet icke hvad vinter vill säga. Vi kunna ge en liten föreställning derom, då vi berätta att en nordbo, som häromaftonen jade sig frisk och sund, vaknade med förkyld näsa, oaktadt kolelden brann ispiseln då han gick till sängs. Men hvad hör det hit? Vi gå ju här för at se cxpositionsparken, icke för att klaga yfver kölden och förkylda näsor. Framät då, till Donaufurstendömena. På MoldauWalachiets område står en liten halmbeläckt koja, der man skall fiona en af landets familjer, boende tillsammans med sin boskap. Att icke bostaden blir just så inpjudande och behaglig kan man redan se, men den blir sådan den är i Walachiet, och dessutom få invånarnes granna kostyner (af hvitt och rödt tyg broderad: med suld) ge den behöfliga glansen. Donauurstendömenas park erbjuder också en anan lockelse. Der kommer 1remligen att äljas ett slags konfekt, hvaraf en enda teked är nog för att invagga till och med n siberisk grufarbetere i de herrligaste lrömmar. Opium och hatchih, som åt ina dyrkere gifva de ljufvaste synvillor, ro ingenting mot Walachernas dulgease. latcehih kommer en att drömma om paralisisk. trädgårdar och tjusande qvinnor, nen dulcease rullar upp ännu mera hänföande taflor.. Hvad dessa taflor föreställa r en hemlighet, och man måste sjell pröfva å en dosis för att få veta det. Hvad kan äl vara herrligare än Mahomets paradis? låhända drömmer man att frihet och enrägt herrska på jorden. Om så är kan ulcease icke nog rekommenderas åt jordens olk. I midten af parken bygges en paviljong t Donaufurstendömevas regent, Carl af Hoerxzollern. Allting är spiralformigti denna yggnad, trappor, pelare och fönpsterbägar. Jet hel förefaller något krokigt och vridet. Jen som en gång ser regenten gå in der kall ofrivilligt tänka på de krokvägar man näste gå för att komma till makt här i erlden. Nu stå vi på belgiernas område. Deras makfulla konstmuseum är i det närmaste irdigt, likeså det snnex som är uppbygdt jr att der exponera jernvägsmateriel. Bland rydnader 1 den belgiska parken märkas 1 obelisk och en staty uf den populäre