Aftonbladet – 29 januari 1867, sida 3

To Se ä Ändamålet med hr Hedlunds motion om orc nande och uppskattning af vissa militieboställe hade af hr Björeklej kunnat uppfattas. Afser de tillsättande af en komitå för frågans utredande så hör den till tillfälligt utskott, men afser de äfven anslag, bör den remitteras till statsutskot tet, hvilket af talaren förordades. ; Hr Hedlund ansåg vigtigt att såsom motione: åsyftade, få utredt, huru mycket de ifrågavarar de boställena kunde inbringa, för en möjlig om organisering af landtförsvaret, hvarjemte det ät ven kunde vara intressant att erfara huru myc ket indelningsverket kostar. i En sådan undersökning ansågs obehöflig af hr Proschvitz och C. A. Larsson, dels emeda tablåer finnas som ganska nära ange verklig: värdet, dels emedan ej boställsdirektionerna, s som yttradt blifvit, utan pröfningskomittern: uppskattade såväl dessa boställen som allannär jord, och dels emedan en sådan undersökning lefve mycket dyr och talarne kunde väl med gifva undersökningen, blott den ej erfordrade något anslag. Öaktadt kostnaderna yrkade deremot hr Johr Erikeson den föreslagna utredningen, enär de vore nyttigt att känna sina tillgångar och mar ej bordeskygga tillbaka för litet kostnader, fö! att få veta, huru affärerna stå. Frågan öfverlemnades till det särskilda utskot tet för militärfrågornas behandling. Mot hr Hedlunds motion om accis på hvit betsocker yttrade sig hrr Ödmansson, C. A. Larsson, Hierta, A. Andersson m. fl. af de skäl att denna tull skulle qväfva den nya hvit betsodlingen i lindan. Hr Hedlund gladde sig åt de frisinnade åsig. ter, som han: hörde uttalas... Men hvarför vore man icke äfven. så frisinnad att. man borttoge tull på råsocker? Staten I behöfde denna: till 3 millioner uppgående tull, men ihurw ville man att detta belöpp skulle bibehålla: sig sedan hvit betsodlingen vunnit utveckling: Det påstödes att industrien skulle qväfvas i sin börjän: Men vore icke denna fara mycket mindre än att under skyddet af tull framkalla en industri och sedan införa en accis, som troligen lika litet här som i Frankrike och Tyskland kunde undvaras, men som här liksom der skulle medföra desto. större skakningar och svårigheter: ju större utveckling industrien vunnit. Dessutom vore det bra mycket att offra 3 millioner rdr till förmån för några Skånska herregårdart: Hr von Troil-lemnade: åtskilliga upplysningar från erfarenheten om denna sakvi Skåne; önskade helst ingen:accis, men om sådan skulle påläggas, så borde den för ingen del bli så stor som tullen på råsocker, bland annat i anseende till de stora kostnaderna för dylika anläggningar, af hvilka behållningen icke vore så stor som man föreställt sig. Hr Jöns Persson förumdrade sig att personer finnas, som vilja lägga skatt på allt hvad jordbrukaren företar sig. Hr Hedlona ng såsom en stor nationalförust, om vi, i stället att odla sådana produkter, som kunde exporteras, skulle odla sådana, som vehöfde skyddas. Föröfrigt yore det ej större ara att lägga skatt på hvitbetsodling än på bränrinstillverkningen. Frih. Seholtzenheim. För en princip ?borde nan ej slagta den nyfödda industriungen. Preus-en och Frankrike hade först sedan hvitbetsod-ingen vunnit stadga belagt den med accis: den kyddades men nedslogs ej med hätsk hånd, och uppbära dessa stater nu betydliga skatter eraf. Motionen öfverlemnades till bevillningsutskott. et. Med anledning af hr O. B. Olssons motion mm kronofogdetjensterhas indragning lemnade Hr von Troil åtskilliga upplysningar. Få jenster voro så svåra att undvara: Derom vittlade deras mångartade och trägna tjensteåligsanden. Om dessa skola ee på kronoänsmännen, måste deras löner betydligen ökas ch nya platser tillsättas i YR hvadan örändringen skulle medföra ökad kostnad i stälet för besparing. K. M:ts propositioner remitterades utan anNärAnsngar till vederbörliga utskott, med undanag af den om förhöjd tull å kaffe och socker, wilken gaf hr Hierta anledning att visa det rådliga 1 de indirekta skatterna, hvilka smyga ig på folket, drabba den egentliga arbetsklasen hårdast och äro mycket svåra att afskaffa, wvaremot de direkta vore att vida föredraga, medan man kunde hoppas lättare få dem afkaffade,. alldenstund de kändes trycka hårdt; amt den om ordnande af veterinärinrättningarne, om, framkallade önskningar från hrr Grenanler, Hessle och Rehnström, att Stockholms j måtte utvecklas. på bekostnad af Skaras veteinärinrättning, samt i allmänhet att centralisaion måtte mycket som möjligt undvikas i lenha angelägenhet. Vid föredragning af hr Jöns Peresons moion. angående gevärstillverkningen uppträdde, ör jatt besvara en interpellation af motionären, uri. det förhölle sig med den pågående gevärsillverkningen, hr statsrådet Reuterskiöld. I aotionen hade yttrats, att man redan under anska kriget allmänt insett att våra gevär voro dugliga. Tal. ville erinra, ätt vid denna tid ar det blott Preussen, som hade tändnålsgevär. lågon erfarenhet om dessa gevärs duglighet unde icke vinnas under detta krig, emedan dankarhe voro. urståndsatte att möta sin fiende på ppna fältet; först i det under sistlidne sommar ;rda kriget vanns denna erfarenhet, ehuru preusanes seger ej på längt när får tillskrifvas tändälsgevären allena. Emellertid lemnaåde detta rig den lärdomen, att en soldat med detta vaen: eller något dylikt i sin hand skulle känna g tryggare, och modigare gå i elden. Derföre ade flera makter börjat anskaffa snabbskjutande evär, ehuru icke af preussarne3 modeller; till n början hade de flesta blott ändrat de gamla. iksom ändra smärre stater måste vi inhemta iråomar af de större makternas experimenter, ch K: M:t hade för detta ändamål tillsatt en f svenska och norska ledamöter bestående koit, på det att, om brödrafolken behöfde stå id hvarändras sida i striden, de måtte kunna ämpa med likadana vapen. Denna komitå hade nr längre tid varit i verksamhet och hade blifit försedd med många modeller både från brörarikena och utlandet, samt vore snart färdig ed sitt utlåtande; den afvaktar blott ännu anomsten af utmärkta gevär från Frankrike och sterrike, hvilka snait vore att förvänta. Moonen hade tadlat, att tillverkningen af gamla vär fortginge. Detta berodde derpå, att stan ej kunde bryta ingångna kontrakter. Med .usqvarna vore ej, sedan betydelsen af de nya evären blef känd, något nytt kontrakt ingånget, eh vid Carl Gustafs stads faktori fortgick tillerkningen, dock hufvudsakligen af sådana ge-l irsdelar, som kunde användas till de nya ge-. iren, emedan staten ej kunde blottställa de der :iställda arbetarne, då detta verk vore en stans tillhörighet. Motionären hade önskat, att geir ej måtte hemtas från utlandet utan tillver-, ws inom riket, för att ge flera faktorier en be-. sflig arbetsförtjenst. en K. M:t måste taga i straktande att det blott finnes två gevärsfakto-: er i landet, af hvilka dessutom blott Carl Guafs stads erhållit någon utveckling, men icke ;gga sina beräkningar på faktorier, som möjen skulle kunna uppstå. Ettsådantförfaringstt tilläte sig ingen enskild och det gitige lika et an för staten, dd tee Motion i folkskolefrågan. (Af hr Hasselrot.) Det torde numera anses för en obestridlig sanng, att, likasom ett folks lycka och välbefinnde till väsentlig del beror: på den grad af plysning och sedlighet, hvarj Pdetsig befinner, n enskildes väl är beroende af det mått af ldning, vett och dygd han kunnat förvärfva kragar OR fe At rr Kr LD TE