man ganska talrika anspråk på förhöjningar, bland hvilka åtskilliga mycket oväntade, och vi ha dessutom på flera ställen spårat det häfdvunna bruket, att der någon summa af en eller annan anledning upphört att utgå, så har man uppfunnit något nytt behof, skapat någon py tjenst eller dylikt, föratt dertill använda de medel, som sjelfmant erbjudit sig till besparing. Vi vilja hoppas att statsutskottet skall vid granskningen af utgiftsbudgeten finna mer än ett tillfälle att låta dagens lösen, sparsamhet, bli tillämpad i handling. Derigenom skola bekymren för bevillningsutskottet och bördorna för folket kunna ganska väsentligen underlättas. Kan för det oafvisliga behofvet af gevär någon förhöjving i be: skattningen icke undvikas, må man då ärligt säga det till folket genom att uttaga det behöfliga beloppet genom den föreslagna väpenskatten. Folket skall då veta både att det betalar och hvarför, och man skall ha visshet att då behofvet är fyldt kommer skatten att försvinna; Vi tro nemligen att då några ledamöter af andra kammaren vid remissen afstatsverkspropositionen uttryckte den farbåga, att vapenskatten liksom åtskilliga gärder från äldre tider skulle komma att qvarstå såsom en ständig tunga, så förbisågo de helt och hållet huru olika förhållandena voro fordom emot nu, då en årligen sammanträdande riksdag af folkvalda representanter beviljar eller vägrar gärderna. En anmärkningsvärd episod i gårdagens förhandlingar inom första kammaren var hr Schartaus uppträdande med afseende å sockertullens förhöjning. Den ärade ledamoten talade icke emot sjelfva förhöjningen, utan angrep i sockerfabrikanternas eller, rättare sagdt, i Tanlo bolags intresse förslaget att a tullen å raffinad med endast samma belopp som råsockers-tullen. Man minskade härigenom skyddet för sockertillverkningen. Hr Schartau påstod visserligen icke, såvidt vi rätt fattade honom, att detta skydd skulle minskas så mycket att handteriogen ej skulle bära sig: men minskningen skulle ha till följd, att innehafvarne af den tredje serien af Tanto aktier, skulle gå miste om ränta och utdelving å det belopp af 300,000 rdr, som dessa aktier representera. Det var en mycket lång historia man fick höra om denna vanlottade aktieserie, och det tyck tessom om ht Schartau hade, genoin att berätta för Kammaren att ifrågavarande aktier innehades af de familjer, som förlorade en million genom hF J. Holms fallissement; velat väcka sådant medlidande med demy att raffinadtullen skulle till deras förmån skäligen jeo:kas. Hr Schartau förklarade att han, som visserligen vore -delegare i Tanto; men innehade -aktier-af en bättre lottad serie, icke talade i eget intresse. Han tillade emellertid med ieke ringa skärpa i tonen, att han för sin del icke hade inlåtit sig i Tanto-affären förr än hen ?på ganska rak vög från högre ort förvissat sig att skilnaden mellan råsockersoch raffinad-tullen ej skulle blifva mindre än hvartill den nu är fastställd enligt f:anska traktaten?. Å Hr Schartaus yttrande besvarades af-hrr Bennieh-och Wallenberg. Den förre upplyste, att enligt sednaste tullkomites utredning, grundad på sockertillverkares egna uppgifter, blefve skyddet äfven enligt de nu föreslagna tullsatserna ganska ansenligt. Hr Wallenberg åter anmärkte, att det förra Täntobolaget gick öfver ända till följd af en ytterst dålig administration af dess finansiella angelägenheter; Hvad åter anginge de försäkringar hr Schartau erhållit om sockertullens blifvande belopp, så kände hr Wallenberg ingen inom: Sverges landamären, som kunde meddela en sådan. Den kunde gifvas endast af de båda statsmakterna, och de hade veterligen icke gjort det. .Om det för öfrigt behagade ett bolag att af särskilda anledningar sätta sitt käpital högre än som motsvarar bolagets egendom, så har ett sådant bolag ingen anledning att : beklaga sig, om det ej erhåller ränta på den del af åktierna, som egentligen endast representerar stiftarnes välvilja. Hr Schartau tog än en gång ordet för att besvara de gjorda inkåbten, sparande dervid icke på häntydningar, uppenbarligen afrent personlig karakter, om vissa håll på hvilka man (med hänsyn till Tantobolaget) ?gjort. allt för att göra omöjligt det som dock blef möjligt?, och derom,, att .deticke blef någon konkurs af fastän ensoch annan väl skulle önskat det? o. s. v. Slutligen, upprepade hr 5. än en gång sin uppgift, att han er hållit de ofvannämnde försäkringarne från tillförlitligt håll. och af en person, som visserligen nu icke yore tillstädes, men eljest skulle kunna bekräfta hans ord. ; Misstogol vi oss icke, gjorde hr 8. i detsamma han slöt, en betecknande gest mot justitieministern plats för att ytterligare förtydliga denna Könsyftning. Hela deötia genom hr Schartaus uppträdande framkallade. scen, med. sina personliga insinuationer och sin inblandning af enskildes ffärsförhållanden, gjorde ettl: särdeles pinsamt intryck: Inom andra kammaren gaf den onekligen anska brydsamma frågan om accis på hvitbetssockorbillygtkoingen, bragt å bane genom n motion af ht Hedlund, afledning till en temligen vidlyftig debatt, under hvilken förslaget bestreds äf-fere talare ur jordbruketa intresse och af-hr Hierta ur synpunkten af eccisers förkastlighet. Hrr Hedlund och v. Troil framböllo deremöt sahnolikhe-. ten deraf, att om HKvitbetsodlingen vinner sådan utbredning, att den betydligt sänker inkomsten af sockertullen, blir det ur statsinkomsternas synpunkt nödvändigt att:beskätta hvitbetssockret. Emellertidthade man genom det nävarande skyddet: lockat folk in i en handtering, som dei annät fall ej skulle ha inlåtit sig på. ty PR or ho mn QS Fr AVR. ben 00 HT 0 I Te OS KL I or Jan SO meet krtd Vr koral pg vt I-dag, då motionstiden går tillända, hafva förmiddagens sammanträden nästan uteslutande upptagits af motionsläsning. Bland mera anmärkningsvärda förslag som blifvit väckta nämna vi rådman Björeks. om styrelseverkens reorganisation,-hr Sven Nilssons om indelningsverkets upphörande och försvarets byggande-påi allmän värnepligt, ett förslag af hr Reutercrona i samma ämne, ett annat af hr Kev om. teleorafoch iern