Aftonbladet – 25 januari 1867, sida 3

RIHSDAGUN Dagens plena. Första hammaren. Statsrevisorernas berättelse för 1866 föredrogs och remitterades till statsutskottet. Grefve Henvwivg Hamilton föreslog, att talmannens tal vid-riksdagens öppnande på rikssalen måtte uppläsas i kammaren och derefter intagas i kammarens protokoll samt bevaras ad kammarens öfriga handlingar, hvilket biölls. Derefter företogos återstående val till suppleanter i de ständiga utskotten, hvarför på annat ställe i bladet redogöres. Frih. A. C. Raab begärde derefter ordet och anhöll att få göra ett tillägg till sin motion rörande ändrad organisation af försvarsväsendet. Hr von Geijer instämde med motionären deruti att det sätt, hvarpå militieboställen nu disponeras, utgör en nationalförlust. Talaren ansåg att de, i stället att upplåtas till vissa tjenstemän, böra utarrenderas, för att derigenom åstadkomma en jemnare fördelning af indelta armens lönevilkor. Hr Stjernblad helsade motionen välkommen, ehuru ban icke tillfullo gillade alla dess punk: ter, och förordade tillsättande af ett särskildt utskott för behandling af dylika frågor. Frih. af Ugglas anmärkte i afseende på frågans formella behandling, att motionen för när. varande måste remitteras till statsutskottet, så länge något särskildt utskott icke finnes. Men då talaren funnit att flera ledamöter önskade få ett sådant tillsatt, föreslog talaren att motionen måtte remitteras till statsutskottet, med förbehåll att derifrån öfverlemnas till det särskilda, om ett sådant blir tillsatt. — Motionen remitterades till statsutskottet. . Hr von Geljers motion, om militieboställens befriande från fastighetsbevillning, föredrogs och remitterades till bevillningsutskottet, sedan motionären fästat uppmärksamheten på att, om motionen antages, äfven ändring måtte beslutas i nu gällande kommunallag ä landet. Vid föredragning af frih. A. C. Rasaba motion om nedsättande af ett särskildt utskott för behandling af frågan om försvarsverkets ordnande och nödiga anslag dertill, anhöll motionären nu få föreslå att ledamöternas antal i nämnda utskott måtte blifva 7 från hvardera kammaren, äfvensom att första kammaren måtte för sin del besluta utväljandet af tre suppleanter, hvilket allt, bifölls. i Derefter upplästes motioner af: Hr von Möller, rörande åtskilliga ändringar och tillägg 1 jorda-, handelsoch utsökningsbalken; hr Croueborg, rörande ändringar i k. förordningen om hemmansklyfning och Jordafsöndring; frih. A. C. Raab, att alla statens tjenstemän, såväl militära som civila, utom de som äro aflönade med boställen, må uppbära sin löninkomst förskottsvis hvarje eller åtminstone hvar tredje månad; hr Almqvist, 1:o om ändring i gällande föreskrifter rörande skogshushållningen, samt 2:o om ett anslag till K. M:ts disposition för förbättring af afvittringsverket i Westerbottens län; hr Geijer, om ändring i k. förordningen ang. landsting, samt hr Hammarhjelm, om en författving ang. ändrade grunder för länsmarkegångs-taxornas uppgörande. Andra kammaren. Efter protokollsjusteringen framställdes af talmannen ett förslag att biträda första kammarens inbjudning i det beslut, att talmännen skulle första gången sammankalla kamrarnes gemensamma utskott. Riksdagsordningen stadgade visserligen: att detta sammankallande borde ske af utskottets äldste ledamot, men då detta skulle medföra tidsutdrägt, enär det vore nödvändigt att först sammankalla utskottet för att utröna, hvem som vore den äldste ledamoten, så Veslöts att nämnde förslag skulle komma under föredragning i morgondagens i stället för i nästa måndags plenum. Under det derpå följande valet till suppleanter i konstitutionsutskottet förekom en valsedel med namn på en förut i utskottet invald ledamot. På talmannens förfrågan, om denna sedel skulle kasseras blef svaret nej, oaktadt hr Rosenberg erinrade, att det vore omöjligt för en person att på samma gång vara ledamot och suppleant i samma utskott. —————