Aftonbladet – 25 januari 1867, sida 3

i, från franska prelater. Det skall häraf vi risig, att de kosmopoliska 1 gitimister I smida ihop komplotter i Rom för att stör -I de frisinnade dynastierna och de demokr tiska statsinrättningarne, samt att det r a I merskä höfvet understöder dessa intriger. i, SPANIEN. : Enligt ett telegram från Madrid af de 19 dennes lär familjen Montpensier — Luc I vig Filips yngste son, som är gift me Idrottning Isabellas syster — blifva utvisa Ifrån Spanien på grund af anti-dynastisk Ttendenser. TURKIET. De nyaste underrättelserna från Serbie meddela, att serbiska regeringen verklige lvidtager förberedande åtgärder till ett fält tåg mot Turkiet, emedan den anser el konflikt för nästan oundviklig och vill vari rustad att möta alla eventualiteter. Ryss Tland fortfar att uppmuntra de kristna sla verna i deras motstånd mot Porten, oci Österrike tyckes i denna sak vara ense me Ryssland. Emellertid förefaller det som on Turkiet, trots de svårigheter, som från allt sidor omgifva det, icke är sinnadt att gifv: efter; åtminstone berättar ett telegram a den 15 dennes till Wiener-tidningen Zu kunft, att turkiske kommendanten i fäst ningen fått order att använda 27,000 na poleondorer till exproprierandeaf i fästnings rayonen liggande serbiska hus, hvilket sy nes bevisa, att det icke är Portens mening att uppgifva rättigheten attbesätta Belgrad. Hvad angår turkiska regeringens förhål. lande till montenegrinerna, äro berättel: serna motsägande, Abendpost i Wien ville nyligen veta, att Porten sökte göra sig till vän med Montenegro, men Independance påstår att en turkisk kommissarie afrest för att uppfordra montenegrinerna att uppfylla vissa åtagna förpligtelser. I öfverensstämmelse härmed förmäler ett telegram från Cattaro till tidningen Zukunft, att vid Montenegros gräns det hvimlar af trupper. Enligt Triester-Zeitung vet man om resniogen i Epirus och Thessalien blott så mycket, att inbyggarne i några och tjugo byar vid gränsen stå under vapen och ha skickat sina familjer öfver till grekiskt oråråde samt förskansat sig bland bergev. Ännu ba de ej blifvit anfallna. Från Jassy ingår underrättelse om en, såsom det tycker, ej obetydlig militärresning. En öfverste vid ett regemente, med namnet Radowitz, behandlade sina underordnade med. upprörende grymhet, och flera ofticer.re funno sig med anledning deraf föranlåtna att anföra klagomål mot öfverster, Radowitz behegade då befalla ndet af de klagande, men såväl officerare som underofficerare vägrade ait verkställa häktniogen, och oordningarne uppnådde en sådan höjd, att kommendanten i Jassy måste telegrafera till Bukarest, med anhållan att regeringen ville skyndsamt sända honom hjelp, isynnerhet artitleri. MEXIKO. Marskalk Bezaine har, enligt telegram från Newyork af den 19 dennes, tillåtit franska militärer att ingå i kejsar Meximilians tjenst. b CHILI. Republikerna vid Stilla oceanen ha afslagit den bemedling, som franska regeringen erbjudit i striden mot Spanien. EmelJertid försäkrar Independance, att både Frankrike, England och Förenta Staterna ämna uppträda i förening, för att få ett ;redligt slut på den spansk chileniska tvisten. I Lima lär man visat eig böjd för en uppgörelse i godo. Skulle Peru och Chili emellertid ej vila antsga bemedlinsen af de tre makterna, så är det Spaniens alsigt att i Mars månad återapptaga krigsoperationerna.