Aftonbladet – 24 januari 1867, sida 2

FINLAND. Till landtmarskalk är förordnad vice ord öranden i finska senatens ekonomideparte nenty generallöjtnanten friherre J.M. Nor legstam, och till teinan i presteståndet erkebiskopen dr E. Bergenheim, samt till sekrs terare i bondeståndet landssekreteraren Kuopio län Av V. Nykopp. Om den sedvaste inskrifningen af akademiska medborgare vid det finska universietet berättar Helsingfors Dazsblad: Vid inekriptionen i universitetet den 16 lenpes kastade rektor i sitt sedvanliga tal, med anledning af h. k; h: tronföljarens öfvertagande af. kanslersbefattningen, en blick på den rad af utmärkta män, hvilka sedan universitetets stiftelse beklädt denna, ats. Främst möter oss Pehr Brahes vördvärda gestalt, han, som i 40 år var högskolans kansler, Efter honom följer Axel Oxenstjerna till 1686. Under denna tidpunkt ända till 1714 var högskolans yttre uppträdande ganska torftigt. Icke så som skulle någon andlig försoffning egt rum, men forskningen höll sig inom vissa begränsade områden. Det var först efter universitetets andra invigning 1722 som högre vetenskaplighet och ett lifligare intresse för framåtskridande begynte visa sig. Dåstodo i spetsen för universitetet finnen Arvid Horn 1723—35, den fint bildade Karl Gustaf Tes sin, på hvars tid benämningarne af hög berte och upplyst befordrare af vetenskåperna . ansågos: liktydige. Han ver äfven den förste som försedde wniversitetet med ett myntkabinett. Pill skilsmessan från Sverge hade universitetet sjelft utsett kanslerer; år 1811 anhöll konsistorium att kejsaren ville utse en sådan, och Michael Speransky blef dertil vald. Sedan derefter G. M. Armfelt till sin död 1814 beklädt denna post, utsåg kejsaren dertill storfursten Nikolei är 1819, efter hvilkens uppstigande på. tronen detta embele ständigt beklädts at kejsarens äldste son. Rektor slöt med en framställning af universiteternas uppgift i det moderna samhället, hvilken han fann ligga icke blott i befördrandet af vetenskaperna, utan äfven deruti att de utgjorde en kraftig väckelse för den sanna medborgerlighetens och bildningens utveckling. För att fylla denna uppgift måste de stå på en bred bas af fri het och sjelfbestämning. Komiten för finska militärväsendets reorganisation sammanträdde företa gången den 11 Januari. Dr Gabriel Lagus ämnar väder vintern källa en följd af föreläsningar ötver Finlands svenska litteratur från Gustavianska tidehvarfvet. till. Runebergs första. uppträdande, Föreläsningarne, som komma att utgöra en-fortsättning ef dem, hr Lagus förra vintern. höll i Borgå och sedermera urgltd af trycket, blifva till antalet fem, och. blir deras ämne på följande sätt fördeladt:I. Återblick: på Gustavianska tiden. H. G. Porthan med särskild bänsyn till hans korrespondens. 1. Poesien under slutet af 18:de och början af 19:de seklet. J. Tengström, F. M. Franzön, M. Chorus, I. Den inre opinionen under 1808 års krig, manifesterad i historiska akter och litteraturen. IV. Litteraturens allmävna karakter efter 1809. Fosförismen i Finland. Aura; Netionalitetens betonande. Mnemosyne. V. Fortsättning. A. J. Arvids son och Åbo Morgonblad. Universitetets lyftning. Runeberg. bo Underrättelser uttala sig emot den å bape varande planen för det lärareoch lärarinneseminarium, som, enligt kungörelse af den 11 Maj förlidet år, rörande slutlig organisation. af landets folkskoleväsende, skall förläggas å något kronohemman i närheten af Jyväskylä stad. Atgärd lörer vara vidtagen för inlösen af Tourula kronoheman, 1, verst från nämnda stad, och öfverspektorn för folkskolorma har fått uppIrag att utarbeta förslag till byggnader m. m, Man lärer ha för afeigt attföreslå ej mindre in 14-lärosslar, vidare gymnastiksalar, matsalar för 60 å 70 personer, solennitetssal för 500 pereoner, barnkrubba, bibliotek, verkstäder, m. m. Dertill komma Boningsrum för lärare, lärjungar, tjenstepersonal, så att mtalet eldrum torde komma att betydligt sfveretiga 200... Ytterligare erfordras en nängd ekonomibyggnader m. m. På grund väraf anse sig Å. U. kurna uppskatta kostvaden, lågt beräknad, till ena half million nerk; lägger man härtill underhåll, brandtodsafgift m. m.,.så ntgör den ärliga ränan å anläggningsoch underhållskostnad .5,000 mark, hvilket tidningen finner vara mn alltför öfserdrifven utgift iförhållande ill landets tillgångar. Konstnärsgillet i Helsingfors invalde vid in sista sammankomst för första gången sex runtimmer till ledamöter. Med anledning if ett föregående beslut stadgades, att qviniga ledamöter hädenefter ej skola erlägga nalf agift. Vi ha förut refererat — säger Åbo Unlanrättalser — att af tidningen Ilmarinens