Aftonbladet – 21 januari 1867, sida 1

Kamrarnes sammanträden 1 dag hafva hufvudsakligen upptagits af frågor rörande arbetsordningen, men i första kammaren hafva äfven några motioner i allmänna frågor blifvit afgifna. Frågan om arbetsordningen har i kamrarne rönt en olika ;behandling. Första kammaren beslöt att till särskildt utskott hänvisa de i-ämnet der väckta motioner, hvaremot andra -kammaren efter en temligen vidlyftig debatt -stannade vid det beslut, att för behandling af frågan om arbetsordningen för andra kammaren mnedsätta ett enskildt utskott. Första kammaren väljer i morgon ledamöter i det särskilda utskottet och andra kammaren om onsdag ledamöter i det der beslutna enskilda utskottet. Öfverläggningen i andra kammaren vände sig icke: blott kring formfrågan, utan ingick äfven på frågan om sjelfva arbetsordningens innehåll. Förutom det af hr Sjöberg vid förra sammanträdet framlagda förslag i ämnet, väcktes :i dag ett nytt af hr von Troil, gående ut på att genom bestämmelser i arbetsordningen stäfja den talträngdhet.-och det -mångekrifveri, som betungat de förra riksdagarne, -hvarjemte motionären ville -för tillsättningen af de politiska utskotten införa den s. k. Andreska valmetoden. Flere tal. motsatte sig de bestämmelser i såväl hr Sjöbergs som hr v. Troils förslag, hvilka varit afsedda att bidraga till öfverläggningarnes förkortande, och de betecknades från flera håll såsom försök alt inskränka yttrandefriheten. Hr Sven Nileson yttrade till och med, i fråga om rätten att uppläsa skriftliga anföranden, rent ut, att det ej borde förmenas de ledamöter, som kunde tänka men 6j tala, att frambära sina tankar skriftligen, ehvad de sjelfve upptecknat dem eller dertill anlitat biträde. Mot förslaget att ålägga ledamöterna att yttra sig från en talarestol eller tribun gjordes flera invändningar i deras intresse, som skulle finna sig af blyghet hindråde att på detta högtidligare sätt uppträda, eller som skulle vilja meddela några korta upplysningar, för hvilkas afgifvande de ej ler vilja beträda talarestolen. Ett medelvägsförslag uppkastades likväl iafseende å dexma fråga, hvilket tycktes röna några sympatier och hvilket vore önskligt om det kunde vinna framgång, nemligen att en talareplats skulle finnas, men att det skulle stå enhvaår fritt att uppträda der eller yttra sig från sin egen plats. Då en delledamöter, som fått sig platser anvisade längst bort i hörben af salen, Bvarligen kunna derifrån göra sig börda af församlingen, synes det nästan oundvikligt att detta förslag vinner framgång. nder öfverläggningen föreslog för öfrigt hr Key införandet i arbetsordningen af en bestämmelse derom, att talmannens tal inför tronen må på förhand justeras af kammaren. Hur behöflig en arbetsordning är visade sig redan under sjelfva denna förhandling, derunder flera oformligheter :förekommo, som ej stodo väl tillsammåns -med den stränga parlamentariska ordning, som iakttogs i de fordna riksstånden. Sålunda utspann sig en öfverläggning om hr Sjöbergs förslag innan detta ännu var re KR men fromkellad af hr v, Trois försfag, som