Aftonbladet – 18 januari 1867, sida 2

Article Image
en det förslag, som enligt hvad kändt vore, lifvit af utsedda komiterade utarbetadt. Ir. Sjöberg erhöll. ordet och uppläste i sin elbet förslaget, hvilket han anhöll måtte j;etraktas såsom en af honom nu väckt moion. Någon meningsolikhet yppades bärrid mellan talmannen och hr Sjöberg i afeende på huruvida en motion kunde grundagsenligen väckas innan riksdagen blifvit vf kooungen på rikssalen förklarad öppnad. lalmannen ansåg, att så icke kunde ske, vilken mening biträddes af frih. Gripenstedt, hvaremot hr Sjöberg, understödd förnämligast af assessor Bergström, ansåg att motion, hörande, såsom den ifrågavarande, till särskildt utskotts behandling, kunde väckas när som helst under loppet af riksdagen, så snart denna i laga ordning sammanträdt. Resultatet blef, att kammaren beslöt, att förslaget skulle betraktas såsom en vederbörligen väckt motion och bordläggas. Det var hardt nära att votering härom hade kommit att ega rum, men man afstod dock från yrkandet derom. På framställning af hr Hierta beslötsj att förslaget skulle skyndsamligen tryckas för att leda möterna tillställas. Vidare beslöts, att sekreterareval skulle förrättas om måndag, hvarpå man skred till behandling af frågan om sättet för utskottsvalens förrättande och förberedande. Utan öfverläggning beslöts enhälligt, att kammaren skulle omedelbart utse ledamöter i utskotten. Deremot yppades stor meningsskiljaktighet i fråga derom huruvida valen skulle förberedas genom någon af kammaren nedsatt komit6. Sådant påyrkades förnämligast af frih. Ahblströmer och hr J. Lindström, hvilken sistnämnde upptog ett af br v. Troil vid de enskilda öfverläggningarne väckt förslag om en länsvis utsedd komit, som skulle uppgöra förslagslistor. Rektor Hallander, understödd af hr Witt, ville deremot en valförberedelse på sådant sätt, att kammarens ledamöter uppropades, den ene efter den andre, dervid hvar och en finge uppgifva dem han önskade bringa på förslag, och samtlige sålunda uppgifna namn upptagas på en förslagslista, från hvilken ledamöterna sedermera hade att välja dem de önskade vid den slutna voteringen uppföra på sina listor. Deremot anmärktes af flera talare, att hvarje tillsättning af en komit vore ett frångående på sätt och vis a! det fattade beslutet om v.lens förrättande omedelbart. Hr C. A. Larsson anmärkte, att om gamla märken stode fast, komme nu, lika litet som förr, att saknas förslagslistor, och hr Siljeström utvecklade närmare det principielt oriktiga uti att eludera beslutet om omedelbara val genom en komitetillsättning; ty antingen skulle det visa sig omöj ligt för denna komitå att åsämjas om en enda lista, och i sådant fall vore med dess arbete ingenting vunnet, eller ock skulle den genom dagtinganden uppgöra en fusionsli sta, som sökte tillfredsställa alla meningar, hvilket vore detsämsta som kunde inträffa, då man skulle erhålla den besynnerligaste målapge af förger. Då man velat gifva le damöterna frihet, borde man äfven tilltro dem att kunna gå utan kryckor. Hrr Ahl: gren och Per Nilsson i Espö yttrade sig i samma riktoving, Meniogarne voro emeller. tid så d lade, att frågan ej kunde afgörar utan votering, den första i den nya riksda: gen. Med 95 röster mot 81 beslöts, att frå. gan om tillsättning af en komit skulle all: deles förfalla.

18 januari 1867, sida 2

Thumbnail