Aftonbladet – 17 januari 1867, sida 3

Vår sjöfart. Till Redaktionen af Aftonbladet! Äfven med risk af att ytterligare blott ställas för den svåra beskyllningen att blifva räknad till denna sjöfarts ?fiende?, åter. komma vi till dei Aftonbladets ekonomisks afdelning synliga artiklarne under rubrik Vår ängbåtsflotta?, sednast en af den 31 sistl. December, och deri artikelförfattaren hufvudsakligast vill låta allmänheten tro att han har intet annat intresse att förfäkta än den allmänna sjöfartens. För att i möjligaste mån kunna begagna sig af positionens fördel har vår motståndare med väl beräknad taktisk skicklighet rangerat ordentlig batalj, dervid han naturligen velat framställa sig sjelf som svenska sjöfartens förkämpe, och behagat presentera oss såsom de ?små byråkratiska elementernas? riddare, de der Postraffadt söka utsuga denna näringegren?, Med artikelförfattarens tillåtelse, låtom oss i stället intaga den posilion vära ofvanskrifna rubriker ange och låt sedan läsaren bedöma hvilket intresse 1) som å ömse sidor förfäktas. Förbigående alla egna åsigter om hvilkendera af parterna lyckats att vederlägga den andra, ty den läsande allmänheten torde väl härvid vara den mest opartiske domaren, — förutsatt nemligen -att läsaren sjelf icke är ångbåts-aktie egare, — vilja vi ånyo företaga en ytterligare granskning af ämnet. Uti vår föregående artikel finnes, efter vårt förmenande, intet 2) som berättigar artikelförfattaren till beskyllningen af fiendtliga afsigter vare sig mot ångbåtseller segelflottan.. Vi tro oss vara fullt lika så öfvertygade som någon annan om vigten af underlättade kommunikationsoch transport medel, vare sig till landseller vatten, och att statens vara eller icke vara till en väsentlig del är beroende deraf, men vill man ändamålet så mäste man äfven vilja medlen, och utan kännbara uppoffringar anlägges hvarken jernväg eller betryggas sjöfart, derom torde något hvar hunnit blifva öfvertygad 3). Det intresse artikelförfattaren förfäktar, och som -man funnit hafva till mål att för ångbåtsfarten söka befrielse från fyroch båkafgiften under det denna fortfarande skulle erläggas af seglande fartyg, det är mot detta intresse vi förklara oss uppträda fiendtligt4), emedan icke nog gällande skäl ännu blifvit anförda som i detta fall mer än andra kan komma oss att gilla en sträfvan som går ut på att utan eget bidrag vilja begagna sig af fördelar som af andra måste bekostas. För att med största möjliga effekt framhålla det betryck hvari ängbåtsflottan skulle råkat hufvudsakligast genom statsmakternas likgiltighet för dess intressen, bemödar artikelförfattaren sig att bjerta färger framställa allt det förhatliga uti de taxor och pålagor som påstås särskildt drabba denna näringsgren, — ?upprättade efter ?tycke och smak? 5) och uppkomna till följd af stt ?de små byråkratiska intressena? fått drifva sitt fria spel?. — Med beskyllningar bevisar man emellertid cke sina satser och intrycket af den mörka skildringen kan till en början något mildras lerigenom att läsaren underrättas det denna ittaxerade fyroch båkafgift är ämnad att ensamt och utan statsbidrag 6) förslå till nyoyggnad och underhåll af fyrar, fyrfartyg och alla öfriga säkerhetsanstalter för sjöfarande; hvad åter de omnämnda godtyckiga lotstaxorna beträffar har artikelförfataren endast förmått att genom en inveck4 Nn