Aftonbladet – 16 januari 1867, sida 2

publikens ynnest. I det förstnämnda af dessa intagande mästerverk har hr Labatts utförande af Masaniellos parti alltmera bekräftat den förhoppning vi uttalade vid vär redogörelse för den första representationen. Mot ett visst konstladt, så att säga utländskt, manår i ordens uttal hafva vi visserligen ännu några anmärkningar att göra, och i några momenter saknar hr Labatts stämma den kraft, som vore fullt jemngod med partiets fordringar; men i det hela vittna så väl uppfattning som återgifvande både om intelligens och omsorgsfullt arbete; och långtifrån att anse denna, sångarens andra, debut såsom misslyckad, tillerkänna vi densamma rätt stor och löftesrik betydelse. Tolkningen af rollens dramatiska sida kräfver särskildt all aktning. Hos fröken Forssbergs Fenella beuvodra vi framförallt det utsökt graciösa i hela framställningen, och som här är förenadt med en rikedom i ansigtsuttryckets vexlingar, som knappast torde hafva kunnat påräknas, och derföre så mycket lifligare bör erkännas. Hr Willmans uppträdande i Pietros roll gifver åt densamma det personliga och karakteristiska som utgör grundvilkoret för att ett dramatiskt parti skall i högre mening intressera. I Fra Diavolo återhör man med tacksam och stegrad uppmärksamhet de artister, som under sednare tid samverkat till denna operas framgång. Fru Strandberg, som nu öfvertagit Zerlinas parti, ådagalägger deri det klara omdöme och den pikanta liflighet, som göra denna artist så ovärderlig för vår scen, under det de mindre betydliga fordringar, som Ladyns parti innebär, på ett ganska tillfredsställande sätt fylles af fröken Lublin. Giacomo och Beppo torde böra något mindre tydligt framhålla sin banditnatur, ty så som detta nu sker måste äskådaren förundra sig deröfver att de icke genast blifva föremål för misstänksamma åtgärder hos rättvisans handhafvare. Operettens glanspunkt förblifver i alla afseenden Fra Diovolos stora aria — Måhända den förträffligaste som Auber komponerat — hvilken med verkligt mästerskap utföres af hr Arnoldson. Hr Miska Hauser lät i går omsider höra sig från operascenen, och skördade det lifligaste bifall. Ett af honom sjelf komponeradt Andante med Rondo röjde den melodiska rikedom, som utmärker hela hans musikaliska diktning, och derjemte på ett ganska lysande sätt, hans välde öfver det tekmiska. För de prestationer, som vidare förekommo, Mozarts Larghetto och Hausers ?Vogel auf dem Baum?, hafva vi redan baft tillfälle att hembära den utmärkte virtuosen och kompositören vår hyllning. — Byrån för renskrifning och öfversättningar m m. Denna byrå har sedan den för ett år sedan förflyttades till en särdeles lämplig lokal, Mynttorget n:r 4, en tr. upp, i medelpunkten af den trakt, der hufvudstadens affärsoch embetsmannaverksamhet är koncentrerad, lyckats att allt mera närma sig sitt föresatta mål, i det den å ena sidan beredt allt rixligare tillfälle till arbetsförtjenst för bildade, obemedlade fruntimmer, å den andra tillförsäkrat hrr arbetsgifvare ett punktligt och samvetsgrannt utfördt arbete. Byråns ledare hafva ock haft den tillfredsställelsen att från båda sidor emottaga försäkringar om den fullkomligaste belåtenhet. Renskrifning af olika slag samt öfversättningar till och från främmande språk utgöra fortfarande största delen af det arbete, som tillströmmar byrån. Arbetsvärdet har under det sista räkenskapsåret (från 1 Okt. 1865 till samma dag 1866) sammanlagdt uppgått till en summa af 5431 rdr 62 öre. Byrån fortsätter sin verksamhet under ledning af samma nitiska och samvetsgranna förestånderska och i samma lokal (Mynttorget n:r 4, 1 tr. upp) som rnder förlidet år, samt hålles fortfarande öppen från kl. la 10 f. m. till kl. Yo 4 e. m. ——— — Smålands hypoteksförenings direktion har genom utfärdad kungörelse meddelat, att nämnde hypoteksförening möjligen kan hafva att påräkna en ytterligare 1ed kapitalrabatt förenad perningförsträckning att påräkna, att kapitalrabatten blir 13 procent, om de som vilja underkasta sig den i sjelfva verket ej erlägga mer än ungefärligen sex procent i ränta, samt att de låntagare som vilja underzsasta sig dessa vilkor skola derom göra anmälan före denna aånads utgång. — Nordiska festen i Kjöbenhavn firades i söndags i studentföreningens med fanor smyckade stora sal, der omkring hundrafemtio personer samlades. Af de inbjudna hedersgästerna hade blott O. Lehmann och Fior haft tillfälle att infinna sig. Såsom festpresident fungerade Ploug som, sedan en af honom författad sång afsjungits, föreslog skålen för Norden, i det han erinrade om de under förra året hädansångne, utvecklade den nordiska enhetsankens betydelse och framhöll det hopp om dess förverkligande, som ligger i den Beger, poor ketsriaetpen nyss vunnit. Peol. kand. Schousbye föreslog en skål för de tillstädesvarande norrmännen, juris kand. V. Topsöe för Lehmann, som i sitt svar påpekade betydelsen och vigten för skandi iavismen af att Norge häfdade sin rätta tällniog i föreningen med Sverge, samt öreslog en skål för Dunker, erinrande om ra han både 1848 och 1864 varmt uttaat sig för, att Sverge-Norge börde skynda MT VA Eg