Aftonbladet – 14 januari 1867, sida 3

ken, att af rumäniska regeringen utverka tillstånd att anlägga en jernväg från sistnämnda ort till Bucharest, och derifrån till Giurgevo vid Donau, der den skulle sammanträffa med den linie som är under byggnad mellan Varna och Giurgevo. Fördelarne af denna linie äro, att den ändar vid en hela året tillgänglig hamn i Svarta Hafvet (Varna), att den är begynnelsen af den första jernväg som får Konstantinopel till ändpunkt, att den blir basis för rumäniska jernvägsnätet, i det den tjenar till föreningsband mellan Moldau och Valakiet. Emellertid förordar Le Nords korrespondent i Petersburg en kortare och fördelaktigare linie, nemligen från Tarnopol på den ofvannämnda österrikiska linien öfver Volotsjisk och Balta i Podolien till Odessa. ela mellersta Europa skall härigenom komma i en vida snabbare förbindelse med Svarta Hafvet. Den skulle för öfrigt utgöra ett assande bihang till den jernväg, hvarå Koncession redan är beviljad, från Kief till Balta med flera grenbanor. Kronstadt har, enligt nyss anförde brefskrifvare, nyligen haft besök af flere amerikanare. Generalmajoren i Förenta Staternas tjenst Roberts, åtföljd af sina landsmän Appelton, Longfellow, con af den berömde skalden, och Soyar, sekreterare hos befälhafvaren på Ängskeppet Augusta under Fox expedition, ha besökt Kronstadts fästen, ledsagade af ingeniöröfversten de Hern, som hade befallning att låta dem bese fort Konstantin i alla dess detaljer. NORD-AMERIKA. Kopvgressen bar, såsom ett telegram från Newyork af den 8 förmält, beslutit ställa presidenten Johnson under åtal. Enligt de i Nordamerika gällande författningsenliga stadganden kommer senaten i detta fall att fungera som unvdersökningsdomstol; för fällande af dom fordras ?3 af alla de närvarande medlemmarnes röster. Om man tager i betraktande den fiendtliga stämning, som hittills gjort sig gällande mot presidenten, icke mindre i senaten än i representanthuset, är det ganska stor sannolikhet för, att det kommer att lyckas det rastlöst verksamma radikala partiet att samla det nödiga antalet röster till Johnsons fällande. andra sidan är det likaledes otvifvelaktigt, att Johnson från första början kommer att förneka k-ngressens kompetens i allmänhet och senatens isynnerhet, ty den nuvarande lagstiftande församlingen är enligt hans åsigt blott en bråkdel af unionens lagliga representation. Den yttre anledningen till den fullständiga brytningen mellan presidenten och kongressens majoritet har varit det ve!o, som Johnson nedlagt emot kongressens beslut, att åt negrerna i förbundsdistriktet Columbia — som icke är representeradt på kongressen och blott väljer kommunala embets: män — medgifva obetingad valrätt, d. v. 8. en valrätt, som ej är hvilande på bestämda bildnings-qvalifikationer. De radikala tidningarne till och med medge, att mycket kan vara att invända mot detta beslut, men påstå deremot att det varit nödvändigt ?både com experiment och demonstration? isynnerh t för att gendrifva demokraternas påstående, att kongressen i de distrikter, der dess inflytande var omedelbart och otvifvelaktigt, underlät att gifva negrerna rösträtt, medan den ville påtvinga sydstaterna den. Sjelfva frågan om negrernes rätt att välja kommuzsala embetsmän i Columbia kan vara af underordnad betydelse, men den utgör i samband med kongressens öfriga resolutioner en del af det adikala partiets operationsplen mot sydstaterna och presidenten. Framdeles torde en hop äa längre gående beslut kunna väntas. en skrifvelse från Newyork af den 17 Dec. är dett. ex. fråga om inlemnandet af ett lagförslag i representanthuset, enligt hvilket alla administrativa embeten i unionen skola förklaras vakanta under en tid af 1—2 månader, räknade från den dag, då lagen derom blefve utfärdad. I sådant fall skulle en särskild komite tillsättas, bestående af presidenterna i senaten och representantkammaren samt öfverdomaren Chase, hvilken skulle ega att anställa en utgallring bland hela embetsmannaklassen, så att de användbara (radikala) elementerna må bibehållas på sina platser, men alla ?Johnsons kreatur? aflägsnas. MEXIKO. Enligt rapporter från marskalk Bazaine ir en franska expeditionskåren fullständigt koncentrerad och uppställd till afmarsch. I hufvudstaden Mexiko finnes ännu 6000 fransmän, de öfriga äro i Puebla, Orizaba och Veracruz: ajlt efter som de första afdelnin2arne inskeppas i Veracruz, rycka de andra efter och upptagas i ett förskansadt läger tätt invid sistnämnde stad, beräknadt för 22,000 man. Samtidigt härmed förmäles, att kejserlige mexikanske generalen Mendez vid staden Cuatro har ien träffning besegrat juaristerna, som vid detta tillfälleskulle örlorat 600 man och en af deras generajer, Ledesma. Äfven indianbefolkningen i Sonoradistriktet lär med betydlig styrka, 30,000 man, ha rest sig mot juaristerna. Öfver Newyork berättas, att Maximilian blifvit med hänförelse mottagen då han återsom till hutvudsiaden. I flera meddelanlen från Nordamerika heter det, att ett omslag är på väg att inträda i unionens poliik gentemot Mexiko. Om meningen härned är, alt regeringen i Washington ämhar undandraga Juarez sitt beskydd, skulla n uppgörelse mellan Förenta Staterna och Frackrike säkert i hög grad underlättas. KINA. Franska amiralen Roze rapporterar, att konungen at Korea ej velat vå in på hans