Aftonbladet – 14 januari 1867, sida 3

-I let i minorite en, förklarade han sig skola nedlägga befälet, hvilket erbjudande antogs. Man väntar nu att czechiskt kommandospråk blir antaget. Tyskarne hota med att kårens intelligenta och ansedda medlemmar? skola -) utträda derur. ITALIEN. De officiösa tidningarne i Frankrike och Italien förklara det vara alldeles afgjordt, att underheandlingarne mellan påfven och den italienska regeringen ha god framgång. Dessa underhandlingar gå dock icke ut på att åvägabringa en fullkomlig öfverenskommelse i politiskt och religiöst afseende, utan vända sig blott kring två bestämda punkter, rörande hvilka Italien förklarat sig beredvilligt att gifva efter, och det gäller blott att få påfven att antaga det gjorda tillbudet. Ricasoli är benägen att låta den hel. stolen utnämna biskopar, utan att regeringen föreslår kandidater till de lediga piatserna, och biskoparne skola utan vidare omständigheter kunna tillträda sina funktioner utan att erhålla kongl. sanktion och utan att aflägga ed. Härpå har påfven gått in, och han skulle väl också svårligen ha kunnat afslå ett sidant anbud. Den andra punkten rör reduktionen af biskopssätena, och denna skall endast kunna ufsöras definitivt genom ett konkordat; men påfven I vill icke underhandla med k:. nungen af lItaIlien, emedan han icke erkänner honom, och I Vietor Emanuel kan å andra sidan icke undeiskrifva ett konkordat såsom konung af Sardinien. Italienska regeringen har under dessa omständigheter föredragit att lösa svåI righeterna på det sättet, att biskopssätenas reduktion icke betraktas såsom laglig, utan såsom faktisk, hvarigenom påfven sättes i I stånd att låta de uppbäfda biskopsdömena gälla för vakanta och uppdraga ät biskoparne i grannstiften att sköta dem. Till och med om påfven ger sitt bifall härtill, tyckes dock den egentliga striden icke ha kommit ett enda steg närmare sin lösning. Enligt ett telegram från Florens till Indp. belge skall regeringen förbundit sig att återlemna de indragna andliga godsen mot en summa af 600,000,000 att betalas på sex är, med vilkor att alla de andliga stiftelsernas fasta egendomar skola säijas inom loppet af tio år. Den italienska representantkammaren sammanträdde åter den 10 dennes. Bland de ärenden, som först skola komma under handläggning, äro fredstraktaten med Österrike och fördraget med Frankrike om öfvertagandet af en del af påfvestatens skuld. Förslaget till svarsadress till konungen skulle uppläsas på det första plenum. SPANIEN. De 121 cortesmedlemmarnez adress till drottningen, i hvilken adress desse inlägga proest mot ministerens inkonstitutionella handlingssätt, meddelas fullständigt af Indep. Belge, som äfven aftrycker namnen på samtlige undertecknarne. Detta dokument, som torde komma att spela en framstående roll i Spaniens nyaste konstitutionella historia, är affattadt me! lika mycken fasthet som frimodigh t. Det säges deri, att ministören genom sina sednaste mått och steg på ett i ögonen fallande sätt kränkt den af den sjelf besvurna författningen. Genom kongl. dekreter och utan kamrarnes konstitutionella medverkan har nemligen ministåren förändrat lagen om den offentliga undervisningen samt de organiska lagarne om kommunalstyrelserna och provincialdeputationerna, och slutligen har den, genom att ej sammankalla de nya cortes till den i författningen bestämda tid, på ett oförsvarligt sätt förlängt den utomordent liga myndighet, som cortes åt ministeren öfverlemnat: Till följd häraf förklara undertecknarne för olagliga och utat bin dande kraft alla de åtgärder, som ministåören vidtagit eller framdeles måtte vidtaga till följd af den utomordentliga myndighet, pt hvarmed den blifvit beklädd, mer som nu är till ända, och hvilken myndighet kamrarne medgifvit endast på vissa vilkor och inom den i grundlagen bestämda tid. POLEN, Vi ha förut nämnt, att i stället för de hittillsvarande 5 guvernementer, i hvilka Polen varit indeladt — Varsjava, Radom, Lublin, Plock och Augustovo — genom en af de tre inkorporationsukaserna 10 guvernementer upprättats. Dessa bära namnen Varsjava, Kalisz, Piotrkov, Radom, Kilce, Lublin, Siedlce, Flock, Lomza, Suvalki och indelas i 85 (förut 39) kretsar. RYSSLAND. Spenersche Zig i Berlin meddelar nyligen, efter pålitlig källa, det program tyska regeringen skulle hafva uppställt i den orientaliska frågan. Ehuru detta program låter högst, fantastiskt har det dock väckt ett visst uppseende och betecknas af en officiös korrespondens till Börsenhalle såsom härflytande jrån en meddelare i Petersburg, hvilken varit särdeles väl underrättad. 1 förstnämnda tidning heter det: Då det turkiska riket blott långsamt och efter hand bö: upplösas, skulle de värmaste stegen bli följande: 1. Egyptens skiljande från Turkiet och ställande under ärttligt herradöme af vicekonungen, som skulle antaga titeln sultan af Egypten. 2. Befriandet af öarne i Egeiska hafvet, nemligen Kandia, Cypern, Rhodos, Samos, Chios, Mitylene och Lemnos samt de närliggande små öarne. Det skulle stå dessa fritt att bilda en sjelfständig konfederation eller förena sig med Grekland. 3. Provinserna Thessalien och Epirus förenas med konungariket Grekland. 4. Montenegro och de rumäniska furstendömena förklaras för oafhängiga. 5. Ett hertiggöme Bosnien med Herzegowina upprättas under en österrikisk erke. hertig. 6. Serbien förklaras för oefhängigt. ) 7. En bulgarisk stat upcrättas under en rysk storfuste. Det turkiska iket i Europa skulle således bli inskränkt till Rumelien och Albanien; de grekiska provinserna skulle bli skilda från de slaviska, och de europeiska stormakterna skulle få tillräcklig tid att diskutera hufvudfrågan : hvem som skulle ega Konstantinopel. — Ryssland och Österrike viona på denna sakernas ordning och torde derför väl knappast göra några invändningar mot att England och Frenkrike få några öar i Röca hafvet samt tilllåtelse att besätta landtungan vid Suez. Om en envgelsk-fransk flotta fade sig utanför Konstantinopel, en österrikisk division ryckte in i Bosnien oeh en rysk i Bulgarien, skulle; hvarje allvarsam blodsutgjutels: kynnaund-! 3 anv ARh Bunmanac förd L I