Aftonbladet – 12 januari 1867, sida 3

enspråk på rättvisa ohördt. Medlemmar af Sveri fes nya riksdag! Deputerade från rikets alla dear! I, som nu gån att bestämma öfver edert I lands och edra likars öden. Medborgare, hedraI de med edra valmäns förtroende! Till eder våga :l undertecknade vända sig. Vi vilja fästa eder I uppmärksamhet på de frågor, som företrädesvis I beröra vårt lands frihet och sjelfständighet. Den kommun vi tillhöra har med liflig glädje helsat I morgonrodnaden till en ljusare framtid. Må våra förhoppningar icke svikas! Må Sverges frihet och lära icke längre blifva tomma ord! Ehuru en liIten nation, må vi visa Europas större makter att äfven vi önska deltaga i menniskoslägtets lycka och framgång! Det är endast genom sina folks kärlek och förtroende som furstar blifva verkligt stora. Det är endast genom visa rådslag som ministrar lyckas vinna sina medborgares förtroende. Genomträngda af dessa sanningar och förvissade att äfven den ringastes röst eger sitt värde, ha undertecknade, medlemmar af Wenersborgs samhälle, vågat uppställa några ämnen till rikets snart sammanträdande kamrars öfverläggning och begrundande: 1:0o Nationalbeväpningen. — Som i Schweiz. 2:o Folkskolan. — Dess utsträckning och omorganisering. Presterna uteslutna ur skolrådet, Andra läroämnen. — Katekesläsningen afskaffad. 3:o Reduktioner, inom administrationen. Förminskning af de högre embetsmännens löner, förhöjning af de lägres. Biskopsembetenas indragning. Alla sportler tillfalla staten. 4:0 Frihandelssystemet. 5:o Högre läroverken. — Mera praktiska. De döda språkens läsning framflyttad till universiteten. Större fordringar i matematiken och naturvetenskaperna. 6:0 Ett fritt universitets upprättande i hufvudstaden. En lifsfråga för hela landet. 7:0 Verklig kommunalfrihet. — Landstingens och stadsfullmäktiges olika sammansättning. Förändrade grunder för valrätt. Afskaffandet af den graderade skalan. Landstingen böra sjelfva tillsätta sina ordförande. 8:0 En genomgripande förändring i kyrkolagen. Statens och kyrkans fullkomliga skilsmessa, 9:0 Inrättandet af civiläktenskapet. På landet inför konungens befallningshafvande, i städerna inför magistraten. N 10:0 Verklig religionsfrihet. Hvartill hörer, att icke främmande religionssekter behöfva underhålla lutherska prester. Att alla, utan afseende på deras religion, må tillträda statens embeten eller väljas till representanter. a 11:o Nedsatt census för väljare till riksdagsman. 12:o Förändringar i lagskipningen. — Jury-inr rättningen. . 13:0 Förändringar i jordens beskattning. Krono-, frälseoch skattehemman sammanslagna. Rusthållning, skjutsningsskyldighet m. fl. pålagor afskaffade. oo 14:o Förändringar i grundlagen. — Ministrarne öfverlägga utan konungens närvaro och konungen bildar en privat rådkammare bredvid statens stora konselj — som i England. — Ministrarne skyldige att afgå vid ett misstroendevotum af 2:dra kammaren. 15:o Konungens förtroende-embetsmän, d. v. 8. dem konungen afoch tillsätter efter behag, böra icke vara valbara till riksdagsmän. o Dessa hafva insändarne betraktat såsom de vigtigaste bland de ämnen, som beröra Svergeg frihet och sjelfständighet, dess materiella framsteg och inre oberoende. Många af dem äro af den natur, att de hafva tagit hela befolkningens uppmärksamhet i anspråk. Andra, ehuru icke mindre angelägna, hafva genom sin djupare betydelse icke kunnat vinma ett lika allmänt intresse. Undertecknade anse att utan allas lösning ingen verklig frihet i Sverge kan ega bestånd. De äro nödvändiga garantier för ett fritt samhällsskicks lugna utveckling. De skola sätta en tillbörlig gräns mot enskildt godtycke och offentliga missbruk. Ännu en gång anropa vi Sverges representanter att icke för otetydligare ämnen uppskjuta med öfverläggningen ar fosterlandets stora, afgörande frågor. I en tid som vår, då stillastäendet är ett tillbakagående och måhända en snar undergång, måste de små nationerna ersätta sin numeriska underlägsenhet genom ett beslutsamt uppträdande, genom kraft och energi i sitt handlingssätt. Sverges historia sfverflödar af ädla impulser och djerfva handlinsar. Vi hoppas med tillförsigt, att vi icke hafva vanslägtats från våra stolta fäder. Vi skola måända ännu en gång gifva verlden exempel på nanlig dygd och uppoffrande hängifvenhet. Må le, som hafva makten, föregå de lägre klasserna ned oegennyttiga uppoffringar! Så gjorde förr Sverges konungar, så gjorde dess adel. Och mot våfvens förtryck och prelaternas herravälde satte 3ustaf I, understödd af Sverges ständer, en ny eligion, grundad på den fria forskningen och let upplysta omdömet. Wenersborg den 22 December 1866. 0. Gust. Dahllöf. F. Thoren. A. Bergström. A. Winberg. Joh. Jansson. A. Andersson. Fred. Askenstedt. Z. LD. Barkstedt. M. Andersson. Edv. Karlsson, C. J. Ausen. Carl. BRyrberg. Jean Hjelm. KE. F. Kjellberg. C. 0. Osterman. Å. I. Pettersson. Aug. Hedman. ÅA. F. Carlsson. Sv. Olsson. C. F. Bergdahl. P. Johansson. 0. Nordqvist. A. Olsson. J. N. Dahlman. W. Schmidt. P. A. W. Hamnqvist. A. GQ. Lydell. ALarsson. C. P. Dahlberg. N. Rutgersson. J. A. Rieck. D. Sohlberg. 0. U. Lundberg. J. F. Nyström. M. Nordahl. Carl Aug. Roth. EEE NES (Insändt.y