zxrig göres omöjligt, torde man aptaglBet snart få höra talas om afgörande sammandrabbningar. Att man från grekisk sida väntar vigtiga tilldragelser justi Thessalien, framgår af den omständigheten, att regeringen i Athen fortfar att sammandraga trupper längs den thessaliska gränsen. EGYPTEN. De stora förhoppningar man — åtminstone i engelska pressen — fästat vid den konstitutionella? utvecklingen i Egypten, synas icke helt och hållet på i fullbordan, om man får tro en skrifvelse från Kairo till Augsb. Allg. Zeit. Man erfar deraf, att förbandlingarne hållas strängt hemliga och att det s. k. parlamentet blott eger en rådgifvande myndighet. Ingen vet derför, om den textaf trontalet, som telegraferades till Europa, svarar mot det verkligen hållna talet. De 75 delegerade, som bilda parlamentet, samlas dagligen under Ragib Paschas ordförandeskap på citadellet i Kairo. Ingen utom paschans sekreterare fär tillträde till dessa möten, som räcka 4—5 timmar. Före och efter mötena hållas konferenser med ministrarne, hvilka utöfva ett stort inflytande på omröstningarse. Alla delegerade bo i vicekonungens palstser och få sin mat från hofvets kök. Några penningersättningar erhålla de icke, men de ha i stället allesammans blifvit dekorerade, De föremål, om hvilka de skola förbandla, angå hufvudsakligen skatters påläggande och fördelning, ty det är af vigt för regeringen att skaffa sig nya inkomstkällor. Det lär vara fråga om förhöjandet af egendomsskatten, införandet af fönsterskatt o. e Vv. ASIEN. I franska Monitören meddelas ett utdrag ur amiral Rozes rapport till marinministern om expeditionen mot Korea, daterad den 22 Oktober. Man erfar af rapporten, att fransmännen den 11 Okt. från Techifu vändt eig med en styrka af 7 ångare mot Kanghoa, der de efter 2 degars förlopp inträffade. Följande degen begaf sig ett antal landstigningstrupper på två kanonbåtar uppåt floden Salee och besatte utan motstånd höjderna i närheten af Kanghoa. Den 15 företogs en rekognoscering mot det fort, som beherrskar denna stad, och den 16 blef Kanghoa intaget med storm. Enligt amira. lens berättelse fann man här en stor mängd kanoner, öfver 10,000 gevär och flere slags ammunition i ofantliga magasiner, hvilka dessutom ionehöllo 18 kistor med silfverplansar samt de publika arkiverna. Allt detta tog amiral Roze i besittning på kejsar Napoleons vägnar och utfärdade derefter en proklamation. Den 19 Okt. mottog Roze från konungen af Korea en skrifvelee, den ban besvarade med en framställning af Frenkrikes klagomål cch fordringar. Då rapporten afgick till ministeriet i Paris hade ännu ej svar enkommit från konungen. — Dessa meddelanden gå, såsom cagdt, blott till den 22 Okt. och det finnes således alldeles intet hinder för att fransmännen sednare kunnat träffas af de motgångar telegraf.n omtalat och den de engelska tidningarne med tydlig skadeglädje berätta, enligt dem tillhandakomna underrättelser. Monitören för den 28 Dec. meddelar emellertid, att utrikesministern moitagit en depesch, afsänd från Shanghae den 6 Nov., hvilken i allt väsentligt bekräftar repporten från Korea ef den 22 Okt. rörande Kanghoas integande, och depeschen, som är afsänd af franske generalkonsuln i Shanghae, uttalar franska koloniens tillfredsställelse med expeditionens lyckliga resultat. — Times för cen 28 Dec. innehåller ett bref direkt från Shanghae, dateradt den 8 Nov., fom heller icke vet något om en olycklig utgång af expeditionen. De. förtäljes derjemte i brefvet, att konungens af Korea erbjudande att underhandla icke blifvit mottaget af amiral Roze, emedan denne fått veta, att en djonk, lastad med sten, blifvit sänkt i den kanal, som leder till staden, och att i hemlighet 15,000 man blifvit samlade för att öfverfalla fransmännen. — För öfrigt omtala flera franska officerare i bref till hemmet Koreas klimat och naturskönheter med stor hänförelse. Inbyggarne likna i stt yttre och i sitt lefnadssätt mera jopaneserna än kineserna, hvilket lätt förklaras af den omständigheten att de äro i samfärdsel med den öppna japanska kusten, men äro skilda från Kina genom höga berg. Epgelsmännen tyckas också haft lust att deltaga i expeditionen, åtminstone ha de sändt en karonbåt dit för att söka upplysning om det öde, som träffat engelska skeppet General Sherman, hvilket jemte besättningen lär ba blifvit uppbrändt af koreanerna. MEXIKO. Rörande kejsar Maximilians beslut att slanna qvar i Mexico heter det i Memorial diplomatique för den 28 December: Generalerne Miramon och Mendez, som för kort tid sedan återvändt f ån Europa till Mexico, begåfvo sig gecast efter efter ankomst till Orizaba, för att bedja kejsaren att under inga omständigheter öfvergifva tronen. General Miramon framhöll vid detta tillfälle, att han sjelf i två är hållit sig såsom president i Mexico, utan ett ia haft tjugondelen af de hjelpmedel till sin disposition, dem Maximilian nu bade. De 10,000 men, som stodo under general Meyas betäl och kunde betydligt ökas genom fremmande frivillige, skulle efter Miramons förmenande bilda kärnan till en armå, som var al!deles tillräcklig att skydda hufvudstaden och de central-mexikanska provinserna samt att hålla förbindelsen mellan hufvudstaden och Veracruz öppen. Miramon och Mendez lofvade dessutom att bilda friskaror för attl bålla Juarez i schack och denne var dessutom hotad af motpretendenten Ortega. Vidare fästade de uppmärksamheten derpå, att befolkningen i det inre af landet, som lärt sig värdera välgerningarne af en regelbunden styrelse, var redo till de största upp offringar för att understödja kejsaredöme!s sak. — För öfrigt framgår af de sednaste underrättelserna, att de olika pretendenterne: Juarez, Porfirio Diaz, Caneles, Ortega, 0. 8. v. ligga i öppen kamp med hvarandra. Diaz lär ha kommit till Maximilian med 8000 man; den juaristiske generalen Escobedo har blifvit fåogen och afrättad af Ortegas trupper; republikanerne, d. v. 8. jaaristerne, ha blifvit slagne vid Luis de Potosi 0. 8. v. Allt detta bidrager naturligtvis till att förbättra Maximilians utsigter, och för att begagna de gynnsamma ögonpblicket har han i en proklamation bebådat LA pm op Ls RK SS mA RAI rr IT rn