Aftonbladet – 4 januari 1867, sida 3

I vade med Ungern, samt för denna församling såväl som för riksdagen i Pesth föreslå, att en blandad komitå skall tillsättas I för att utarbeta ett organisationsförslag för Ide gemensamma angelägenheterna. Man I hoppas i Wien, att ungrarne icke skola vä(gra att gå in härpå, enär den blandade :I komitens beslut icke kunna vara förbindande utan nationalrepresentati nernas samT tycke. SCHWEIZ. Enligt underrättelser från schweiziska sändebudet i Wien lär för närvarande ej T något hopp finnas att ett handelsfördrag mellan Schweiz och Österrike kan komma till stånd, ty wienerkabinettet har förklarat, att dess förhållande till tullföreningen T och ltalien måste derförinnan vara regleradt. Men sedan detta blifvit ordnadtskulle Schweiz komma att ställas på samma punkt som de mest gynnade nationer. ITALIEN. Regeringen bar framlagt för parlamentet en mängd diplomatiska dokumenter, bland hvilka de vigtigaste röra underhandlingarnföre och efter kriget. Man får af dessa bekräftelse: derpå, att så snart Venetien hade blifvit afstådt till Frankrike, detta sednoare land gjorde sitt bästa för att komma Österrike till hjelp. Det första förslag Itelien mottog till fiendtligheternas inställande bestod i följande telegram, daterait den 5 Juli från Napoleon till Vietor Emanucl: ?Sire! Kejsaren af Österrike har gått in på de åsigter, som jag uttalade i mitt bref till hr Drouyn de Lhuys och har afstått Venetien till mig, i det han förklarat sig vilig att mottaga en bemedling på det freden måtte bli återupprättad. Den italienska hären har haft tillfälle att visa sina stora egenskaper. En större blodsutgjutelee blir således onyttig och Italien kan på ett ärofullt sätt nå målet för sina sträfvanden genom en öfverenskommel!se med mig, om hvilken vi lätt kunna bli ense. Jag skrifver till konungen af Preussen för ett und.rrätta honom huru sakerna stå och föreslå honom för Tysklands del, liksom jag föreslår E. M. för Italiens del, afslutandet af ett vapenstillestånd såsom förelöpare för fredsunderhandlingarne?. Efter det försöket att spränga alliansen mellan Preussen och Italien midt under kriget misslyckats — att ett sådant försök egde rum, har Bismarck i sitt tal bekräftat, utan att dock närmare avgifva af hvem det blef gjordt — genomdref franska regerivgen till Österrikes fördel, att Syd-Tyrolens utrymmande upptogs i vilkoren för vapenstilleståndet. I Treviso ha några oordningar förefallit på juldagen, med anledning af en predikan af biskop Zinelli. Denne prelat höll i ketedralen ett tal till folket, anspelande på de förföljelser, som ky:kans öfverhufvud måste utstå. Folkmassan började genast mumla starkt, snart hördes hvisslingar och här och der uttryck af ovilja. Prelaten påminte folket om, att det befann sig i Herrans hus och att ett sådant uppförande vore opassande, men han mäste snart sluta sin straffpredikan för det växande tumultets skull, och på sin väg från kyrkan fick ban höra tydliga bevis på befolkningens missnöje. Hela attonen stod en tät folkmassa samlad utanför prelatens bostad och några fönster blefvo inslagna. I Messina inträffade den 22 December 700 franska soldater, som garnisonerat i Rom och nu skulle föras till Cochinchina. Tonello, Victor Emanuels underhandlare hos påfven, har åtminstone förmått denne att uttala sig rörande ordnandet af de religiösa förhållandena till Italien. Påfvens betänkligheter angå: biskoparnes edgång, det kungliga exeqvatur, besättandet af de lediga biskopsstolarne och förminskandet af biskopsdömenas antal. Påfven vill ej att edgången skall alldeles afsksffas, men for meln för eden vill han ha ändrad. BStörsta svårigheten gör han vid minskandet af biskopsdömenas antal, men Tonello har sökt visa, att det låge i biskoparnes eget intresse, att deras antal ej är för stort. Man tror också, att rörande dessa punkter skall öf. verenskommelse bli träffad. RYSSLAND. Genom en kejserlig ukas ha ganska betydliga indragningar blifvit anbefallda i den ryska flottan. På Svarta hafvet har stationen på östra kusten, bestående af de båda vigtiga hamnarne vid Sukum-Kaleh och Novoroff indragits. Örlogshamnen vid Nikolajeff, i hvilken under Krimkriget skeppsvarfven befunno sig och hvars inlopp det icke lyckades de allierade att forcera, skall stängas. Ryssland kommer att på Svarta hafvet endast bibehålla ett litet antal ångfartyg dels till kryssning vid de ryska kusterna, dels till ryska beskickningens i Konstantinopel förfogande. Flottiljen på Kaspiska hafvet skall h danefter utgöras af endast ire kanonångbåter, hvilka afses för sjörölveriets tillintetgörande. Slutligen skall äfven stetionen Nicolajewek vid Amurs stränder betydligt reduceras. Indep. belges korrespondent i Petersburg berättar, med hvad tillförlitlighet lemna vi derhän, att ryska regeringen skall ha beslutit att göra slut på den genom 1815 ärs fördrag Polen tillförsäk-ade tillvaro såsom särskildt konuugurike uvch att sammansmälta nämnda land med det ryska riket. Språket, åtminstone ända till Weichseln, törvaltningen och lagstiftningen skola bli gemensamma, och denna enhet skall uts:räckas ända till det sociala lifvets förhållanden : kalender religiösa feste , mått, mål och vigt o. s. v. Polen skulle upphöra at finnas till ens fill namnet. Detta beslut skall ha blifvit fattadt i ett ministerråd, hållet kort före jul i furst Gortschakofts hotell, och skall offentliggöras på nyåret. GREKLAND. Från Athen skrifves den 15 Dec., att oenighet uppstått mellan finansministern och krigsministern, emedan den sistnämnde användt penningar till andra ändamål än dem, till hv:lka de voro beviljade. Ministerpresidenien har sökt försona de begge motståndarne. rn utan framgång. Finansministern fordrar bestämdt, att en af dem skall utträda ur ministeren. Enligt telegram af 24 Dec. var ännu ej förlikniog dem emellan åvägabringsd. Fyra engelska krigsfartyg anzommo den 25 Dec. till Korfu, der de intogo proviant och genast afgingo till Kandia. TURKIET. Om resniogen i Thessalien meddela franaha ftjdnintan 2telkilliaa Intrnaccanta unnleas