Aftonbladet – 2 januari 1867, sida 3

skrifves den 23 Dec. från Florens, visa e gynnsamt röstetel för ministeren. Bevi jandet af den provisoriska budgeten skedd med 192 röster mot 58. — Grefve Bismarck yttranden om den preussisk-italienska all ansen göra här ett godt intryck. Detta ä första gängen denna allians blir officielt oc offentligt erkänd: Victor Emanuel berörd icke i sitt trontal Preussen och ej heller nämn de konung Wilhelm i sitt något om Italien I Venedig råder ännu stor nöd. Af110,00 invånare begära 30,000 offentligt understöd Arsenal-arbetarne ha försökt en strike cc några häktningar blefvo till följd deraf före tagna. RYSSLAND. 5 För kort tid sedan berättades, att ryskt regeringen ämnade draga sig från hvarje förbindelse med romerska hofvet i hvac rörde Rysslands romersk-katolska underså ter. Denna underiättelse bekräftas nu ier artikel i Cörresp. Russe af den 21 Dec.. i hvilken det heter: ?Konkordatet af den Aug. 1847, genom hvilket åt romersk-katol ska kyrkan stora företrädesrättigheter medgåfvos, skall, enligt en kejserlig ukas af den 7 Dec., upphöra att tjena till rättesnöre för styrelsen sf romerska.katolska kyrkans angelägenheter i Rysslands alla besittningar?. Såsom skäl för åtgärden anföres, att under Iden polska resningen de romersk-katolska I kyrkorna voro härdar för upprorsmännen, klostren voro arsenaler, och Rom, som alIdrig är ovetande om något som tilldrager sig i den katolska verlden, fann icke skäl att med ett enda ord förebrå egilatorerne deras otacksamhet, ja när ryska regeringen JT vidtog allvarsammare. åtgärder, tog påfven upprorsmännens parti och utelungade sitt anatem mot en regering, som städse visat honom det största tillmötesgående. Dådet pålliga hofvet på detta, sätt brutit sina förpligtelser, förklaras konventionerna upphäfday antagligen för lång: tid, dock behöfva ej katolikerna frukta för någon inskränkning i deras fria religionsöfning. Ryssland upprättade 7 romersk-katolska biskopsdömen i det egentliga Ryssland och 8 i Polen och dessa biskopar erböllo högre aflöning än de grekisk-katolska biskoparne. Ryssland vidmakthöll kyrkorna och. biskoparne erhöllo stor makt öfversev.inarierna — alt saker som ofta gjordes till föremål för bittra anfall i ryska pressen. Det skulle således till en tid vara slut med påfvens makt i Ryssland. TURKIET. Från Konstantinopel förmäles under den 25 December, att turkiske generalen Mustapha Pascha med en styrka af 20,000 man ryckt mot Selinos, der en skarp sam: mandrabbning egt rum med en candiotisk styrka af 7000 man. . Om stricens slutliga utgång käuner man ävnu ingenting bestämdt, men denna underrättelse från Turkiets hufvudstad visar tillräckligt, att upproret på Candia, långt ifrån att vara slutadt, såsom Moniteur så ofta försäkrat, antagit större och mera hotande dimensioner. Då de turkiska och egyptiska generalerna, trots deras öfverlägsna truppstyrka, under loppet .f 3 månader, e: lyckats få bugt med ön gilla beväpnade kristna befolknisg, då de talrika turkiska Krigsfartygen, som på alla sidor kringsvärma Candia, icke en gång förmå hindra den ortgående til:förseln at vapen och frivilliga från Ifolien och Grek land, då slutligen alla meddelanden från Athen vittna om att höänförelsen för den candiotiska re. ningen och det aktiva deltagandet i densamma dag för dag tillväxer, så är det ej att undra på att ett omslag inträder i Europas offentliga mening rörande denna kamp och att samma röster, som förut varit emot det candiotieka oafhängig. hetskriget, såsom hopplöst och onyttigt, nu börja frånkänna Turkiet förmåga att genom egen kraft häfda sitt herravälde och nu taga till orda för en europeisk intervention. Man har också sett huruledes flera af de europeiska makternas representanter inlagt : protester :ot turkarnes grymma förfarände mot candioterna, och förbittringen i Grek . land mot Turkiet har vaknat ånyo: Något. som också bidragit till att stärka sympati-. erna: för kaudiotersa är äfven: det, att-en! engelsk kanonbåt transporterat från ön un-:! lan turkarnes grymhet, candiotiska qvinnor ; och barn, till ett antal af 350, hvilka landsattes i Pireus. En lifig hänförelse be-c näktigade sig. befolkningen i Pireeus, däjc lenna landsättning egde rum. Några med-1 emmar af den candiotiska komiteni Athen vegåfvo sig till engelska sändebudet lord, örskine, för att tacka honom, och ministern ; ofvade dervid, att om ej komitn egde me-y el till de landsattes underhåll, skulle mi-1 istern draga försorg derom. Denna lörlens förklaring gick som en löpeld genom ela Athen och satte folket i Känryckning, å mycket mer com franska gesandtens hälling redan länge varit föremål för h mlig örbittring. Man improviserade en illumi ation och täta folkmassor samlade sig utanör engelska ministerns hötel, för att bringa ord Erskine sin hyllning. Då folket fick eta, att lorden var hos sin ryske embets roder, grefve Buduff, skyndade det dit och öjde tusenstämmiga lefverop utanför ryska otellet. Naturligtvis har detta Englands estämda uppträdande gjort ett obehagligt utryck på det turkiska hofvet och turkiske trikesministern Ali Pascha har skyndat att os engelska sändebudet; lord Lyons, prostera mot ait candioter befordrades på enelska ångare, en protest, som väl dock ejp rde leda till någonting. Härtill kommer v: tt chefen för de amerikanska krigsfartygen Th Medelhafvet hos sin regering begärt tillå-f2 1se att befordra flyktingar på samma sätt om England, och den nordamerikanska refen her ej ens ansett sig böra, likasom ngland, hos de turkiska myndigheterna anke äla dylika transporter. st Le Nord meddelar från Retbymor på Kan2! a en berättelse om kampen om klostret rkadion. Enligt denna berättelse hade pg ustapha Paschas belägringskår utgjortoc 5,000 man och klostrets besättning 197 va-bi enföra mäx I två degar varade kampen, bå 5 kanoner sköto 1200 skott på byggnaden, )5 i det stora tornet var sönderskjutet. Två en lik af turkar fyllde grafvarne och kloergården, då xplosionen följde. Af deler 10 personer, Bom vistats inom klostrets mu-26 ir, voro blott 94 (män, qvinnor och barn) ie JK ME TT a a nn VE DTI TA Fr FOR SN VER I re Re faeis RR FRE FÅ SN KR FA et RA Vr bu ÅS HH d ng ud