Aftonbladet – 2 januari 1867, sida 3

j HP VIDICEe — UTRIKES. i I — : — tLSNKRIKE. I Grefve Bismarcks tal vid annexionslagen j behandling i representantkammearen syssel sätter mycket den sllmänna meningen i Pa ris. Monitören och Constitutionnel ha med I delat talet i sin helhet, och de officiösa tid ningarna äro förtjusta öfver detsamma Etendard går till och med så långt i sint ioftal öfver den preussiska statsmannen, at tidningen kallar honom :?nästan en sto fransman.? I de sjelfständiga tidningarna hvilka äro ett pålitligare utryck för all mänhetens tänkesätt, göra deremot helt an dra åsigter sig gällande. . Union fruktar at Preussen skall försöka att stoppa Frankrike i sin ficka, och Monde, som är nog elak att beteckna Bismarcks tal såsom en motsats till Lavalettes bekanta cirkulär, anser den preussiska ministerpresidenten för en man hvars framgång gör nödvändigt at lägga hans gerningar omsorgsfullt i vågskålen?.; Om kejseren i tid hade blandat sigi händelserna, menar sistnämnda blad, skulle de ha fått ett helt annat utseende. Nu visar det sig, att-Bismarck är denenda, ?som icke missräknat sig. ENGLAND. I anledning af Bismarcks tal ipreussiska representanikammaren klandrar Times starkt, att emrösiningen i Nordslesvig drages ut på tiden och menar, att kejsar Napoleon är berättigad att, betrakta. detta traktatsvilkors uppskjutande på obestämd tid såsom en ca sus belli, så snart han får lust att försöka Chassepotgevären mot tändnålsgevären. PREUSSEN. : Genom en ministeriel skrifvelse af den 24 December förordnas, att alla sjöfartsoch tullsfgifter, som hittills upptagits af Hessen för sjöferten på Main och för Nassau på Main och Rhen, skola, för hvad Preussen angår, upphöra den 1 Jan. 1867. . 5 . Utdelandet af de beslutna dotationerna till Bismarck och generalerna skulle ega rum nyårsdagen: Konuvg Wilhelm skulle på nyårsdagen, den dag han för 60 år sedan inträdde i hären, emottaga utom militära äfven borgerliga deputationer. SYDTYSKLAND. Hessiska kamrarnes nittonde session öppnades den 22 December med ett märkligt tal af konseljpresidenten Daligk. Han yttrade bland annat, helt oförbehållsamt, att ?det varit ganska önskvärdt att samtliga frlar af landet, ja alls tyska stater på sina sidan Main, kunnat upptagas i den nya konfederationen. Oöfvervinneliga hinder hade emellertid trädt i vägen för denna önskans uppfyllelse. Norden är szild från södern — utropar konseljpresidenten — det förbund, som Tyskland: haft att tacka för femtio år af fredslugn samt andlig och materiel utveckling, existerar ej mer: Men tanken, om ett stort, gemensamt -färdernesländ, det band som förenar alla tyska hjer tan, kan ej förgås, och der ligger vårt hopp att den dag skall gry, då Tyskland pånyttfödes till en ny förhoppning och en ny storhet?, Opinion Nationale anmärker, att man skulle kunna: fatta bitterheten i den smärta och lifligheten i de önskningar, hr v.. Dalwigk uttalar, i händelse skilsmessan mellan Nordoch Sydtyskland vore absolut, såsom intill sista tiden var förhållandet mellan Venetien. och det befriade Italien, händelse Tyskland ej helt och hållet tillhörde tyskarne, utan en del befunne sig il främmandes händer. Mer, då detta ej är! fallet, kan Opinion Natioaale ej inse, hvad sydtyskarne förlora genom den bestående skilsmessan från det Nordtyska förbundet. : ÖSTERRIKE. På nyåret väntar men en kejserlig kunörelse, hvarigenom det mindre riksrådet : iter inkallas, vid hvilket tillfälle riksrådet indantagsvis skall erhålla en längre utsträckt kompetens, så att det eger handlägga förattningsoch finansfrågor. Om någon kontituerande församling är det deremot allleles icke fråga: På den böhmiska landtdagen framställdes len 20 December åter en interpellation, ivari klagomål avfördes öfver jesuiternas nvandring i Böhmen, Enligt ett i Prag utkommande czechiskt lad har kejsar Frans Josef tillkännagifvit ör gin ministör, att han i år ämnar låta