Aftonbladet – 31 december 1867, sida 3

(Införes på begäran.) Om svensk jernvägsmateriel. . När man beser en svensk jernbana, eller läser i Aftonbladet om Svensk jernvägemateriel, så må ingen förtycka om en son af Jernbäraland numera känner en inre smärta, hvilken icke stillas af M:s ystra glädje öfver besparade fyra millioner, derigenom, att räler blifvit hemtade ifrån England, icke besinnande huru många landsmäns utkomst beror af en vinstgifvande jernhandtering. s Afven om en lysande framtid följer på nutidens runda uppoffringar, så är det ingalunda angenämt för vår generation, att lefva uti en framtidslöshet, föga häfven, uti ifrågavarande ämne, genom hr G Ekmans hänvisning på kallbräckta malmer, hvilka vänta på förbättrade kommunikationer för att ledigare kunna tillgodogöras?. — Se Aftonbladet n:r 272. — Lugnas någon häraf, så lärer det vara hr Ekman ensam förbehållet att känna läget för dessa Kallbräckta malmer till sådan mängd, att derpå kunde grundas en större rälstillverkning — begripligt nog af likartad beskaffenhet. en måntie icke fr Ekman menar detsamma som varit rikets ständets beslut, när anslag beviljades för tillgängligheten af Gellivara malmfält, hvilka äro af beskaffenhet att kunna frambringa hvad som billigast och bäst kan önskas för jernvägar? Utgör detta hvad som skäligen kan förihodas vara hr Ekmans häntydning, hvarföre icke då med några ord afslöja, lIvad som kunde föranleda en kommande riksdag att lemna ett än kraftigare handtag åt en nordisk industri, derigenom att vägen öppnades till landets rikaste malmer, dem hr Ekman nog vet sättet att deraf kunna: tillverka lagom härda och lagom sega räler; tillräckliga för alla Europas jernvägar, ock som efter nötningen, lemna ett förträffligt imnesjern för allmänna behof. På samma Gellivara-malmer skulle icke heller Bessemersmetoden blifva spilld möda, såsom fallet är med hvarje gjordt försök med fosforhaltiga malmer, för ändamål att vinna dugliga stålräler. Vore det åter hr Ekmans mening att till masfon bringa kallbräckta malmer, till föga lägre ller lika pris med Sverges välartade malmer, Jå beklagar insändaren all kostnad och omtanka om kömma att spillas på detta, utom för gjuerier, usla fateriel, hvilket hvarje valsverksgare, som icke aktar på Bessemers-metoden, ned härvarande kommunikationer, kan träffa ati det oss ymbigt öfversvämmande engelska ackjernet, till ett lägre pris än i allmänhet svenskt träkols tackjern kostar i tillverkning. Utan att tjusas af en kallbräcka, hvilken måte med slagg genomvalsas för att få sin hållitig, redan tjugo gånger öfverträffad af stålälet; tro vi så gerna. att hr Ekman halt sin wuktoritetsblick fästad på Gellivara; men då öretaget är omätligt stort, ja så stort att det unde komma alla Sverges valsverk till godo, å är det för den, till åren komne, föga lifvande utt hänvisa dithän, der en Louis de Geer, en Jertnelin eller en Polhem, till jernbäralands lycka fattas, — det medgifves.