Aftonbladet – 28 december 1866, sida 3

i, bland fullmäktige öfver förfarandet vid ifrågav: I rande tillfälle förda klagan. . Vidkommande åter anmärkningen mot öfve .Iståthållareembetets uppfattning af föreskriften författningens 23 S, så lärer vara uppenbart, a ordalagen utgången bestämmes genom enke röstpluralitet, utom i de frågor, som angå bevi -ijande af anslag till nya ändamål och behof? — utmärka att dessa sednare frågor utgöra undar tag, men att deremot regeln är, att utgången be Istämmes genom enkel röstpluralitet. — Skulle d anförda ordalagen gifvas den allmänna tillämp ning, som i den underdåniga betvärsskriften yr kas, komme ganska få ärenden att återstå, i hvilk enkel pluralitet gällde, eller, med andra ord, un dantagsstadgandet komme att förbytas till regel något som författningen omöjligen kan hafva af sett. Tillförene hafva stadsfullmäktige sjelfva ick heller så uppfattat och tillämpat författningen Bilagda utur deras protokoll hemtade intyg utvi sar: att de flesta till dem gjorda framställninga om anslag — äfven då de afsett nytt ändamål — hafva blifvit bifallna utan omröstning, eller der igenom, att ordförandens proposition ansetts hafv: blifvit ?med öfvervägande? röstetal för bifall be svarad ; att i åtskilliga fall, der omröstning eg rum, bifallet ansetts lemnadt genom enkel röst pluralitet; och att i de få fall, då anmärkning gjorts att frågan erfordrat bifall af?s:delar bland de röstande, yrkandet derom blifvit ogilladt. Enär nu klagandena hos öfverstäthållare-embetet påstodo, att den hos stadsfullmäktige den 13 Juni handlagda fråga icke varit af den un: dantagsbeskaffenhet, att för bifall erfordrades ?fa bland afgifna rösterna, har det ålegat öfverståthållare-embetet att derutinnan uttala sin åsigt samt angifva grunderna för densamma, obero ende af den uppfattning, som tillförene hos stadsfullmäktige allmänneligen gjort sig gällande — och vid sakens närmare betraktande, har öfverståthållareembetet trott grunden till den i författningen antagna skilnaden emellan förekommande frågor återfinnas uti beskaffenheten af de olika behof staden har att tillfredsställa. Af dessa äro en del uråldriga och i alla tider erkända såsom oskiljaktiga från stadens tillvaro och ändamål, såsom anskaffande och underhåll af saluoch goplatsen brunnar och gator m. m., och för tillfredsställande af hvilka allmänna, icke pya, ändamäl och behof hufvudstaden, i likhet med andra städer, har fått sig af staten beviljade bidrag, såsom tolag m. fl. skattetitlar. Frågan åter om utgifter för sådana ändamål, som icke tillförene förefunnits, eller åtminstone icke i alla tider varit erkända såsom föremål för stadens omsorg, måste, i motsats till de förra, hänföras till dem, som angå nya ändamål eller behof. De förra torde staden ej kunna undandraga sig, hvaremot de sednare ej sällan bero af subjektiv uppfattning för tillfället, och för bifall till hvilka derför med allt skäl erfordras den större eller ; pluralitet. Då sådan icke är fö reskrifven för alla nya anslag, utan endast för sådana som angå nya ändamål och behof, hade den ailt för uppenbara skilnaden icke bort af klagandena förbises. Hos stadsfullmäktige ha förevarit många frågor om nya anslag, såsom för ny eller bättre stensättning å gator, om deras förseende med trottoirer, om anskaffande af ny torgplats för Södermalm, om förhöjning i afSningsbelopp, om tilldelande af pension m. m. Och dessa frågor, ehuru ostridigt ledande till nya 1tgifter, ha allmännehgen blifvit bifallna utan utt qvalificerad röstpluralitet dervid varit ifrågaatt. Jemföres nu, å ena sidan, mängden och eskaffenheten af de frågor, i hvilka nya anslag plifvit af stadsföllmäktige beviljade utan omröstling eiler med enkel pluralitet, och, å den anra, de få fall, i hvilka anslagen beviljats af ;?s land de röstande, visar sig, att stadsfullmäktige jelfva, i motsats mot den åsigt klagandena i esvären nu förfäkta, uti stadgandet om qvalifierad pluralitet inrymt en högst inskränkt betyelse. Till denna, under stadsfullmäktiges mer n treåriga verksamhet, så allmänt följda uppattning af författningens föreskrift, förefinnes, nligt öfverståthållareembetets åsigt, objektiv och iltig grund i ändamålens eller behofvens olika eskaffenhet af nya eller icke nya. Men jemte enna grund för öfverståthållareembetets åsigt ar, med anledning af hvad i besvären hos öferståthållareembetet vidare var erinradt, i öferkiagade utslaget tillika blifvit antydt, att hufudfrågan icke allenast icke angick något nytt ndamål eiler behof, utan ett af sådan beskafenhet, som i alla tider ålegat staden samt desstom utgjorde fortsättning af och stode i oskiljktigt sammanhang med det af stadsfullmäktige edan förut antagna och godkända förslag om nläggande af ett större salutorg. invid Norra tambanan, och således afsåg ett ändamål, som å förhand var af stadsfullmäktige bestämdt. Då förhållandet härutinnan är fullständigt utdt i de af stadsfullmäktige i anledning af bevären afgifna underdäniga förklaringar, har öferståthållareembetet i denna del endast att till mehållet af desamma sig hänföra. — Mat åt de fattiga Neda. stående adress ar blifvit insänd till Posttidningen: Till allmänheten ! Denna vinter synes blifva en mycket svår vinr för de indre bemedlade. Man vågar derwa hametilla till häöttra lattada Am deåej ckylla