till Aftonbl.) Vid den 10 d:sl! .nyo enstäldt val af riksdagsman till andra ammaren för Gotlands södra härad erhölll! genom omedelbara valsättet) förre riks; ; gsmannen, postexpeditören Olof Lazergren Oxarvesi Hemse, högsta antalet röster Her 265. Närmast voro förre sjökaptenen Juse med 229 och förre riksdagsmannen L. Norrby med 223 röster. — Öfver valet inkorona besvär hafva redan af konungens vefallningshafvande blifvit ogillade. Besvärsiden tilländagår den 22 d:s. IT TERA : Afzelius, Svenska folk IR EIDNIAG. skrifter. — Svenska Akademiens ha nelii Samlade Skrifter. — dalena Mathsdotter. -— Plans ner och noveller. — Nyare d tur 1. Svenska Folkets Sagohäfder. Afzelius. Tionde dele Stockholm 1866. På ströms förlag. Ingen af våra konungar, : tager Gustaf I och Carl I illsammans med folket ingen har beller folktradi tälja. En historieskrifvare som, den allvarsamma historiens stråk att fördjupa sig på dessa folksägnens grönskande sidostigar, skall derför, i behandlinsen af denne konungs historia, ej sakna ett rikt materiel. Derom ger äfven den nu sednast utkomna delen af Sagohäfderna ett vittnesbörd. Vi finna der en talrik samling, ill en del förut kända, dels ej förr allmännare bekanta sägner, som knyta sig till Carls andtlif på Kungsör, hans oupp ga resor alla delar af landet, hans uppträdande vid olkets gillen och fester, hens förhållande ill landets store m. m. Omkring denna kärna sluter sig vidare en cykel af sägner och berättelser om hans förnämsta och för.rognaste män, en Johan Gyllenstjerna, Erik Lindsköld, Rutger von Ascheberg m. å., om en mängd andra utmärkta personlighejer, gom BSverge på hans tid egde, såsom Johan Stjernhöök, Jesper Svedberg m. fl., om trollväsendet, reduktionen. och indelningsverket, samt om det allmänna tillståndet i landet. Berättelserna äro, som i de föregående delarne, sffattade i en stil som gör den särdeles passande till läsnivg för folket Isin sträfvan att anslå folkspråkets tonart; använder dock förf. ej sällan en konstruktion af meningarne, som är allting annat än språkriktig och låter ej så litet konstladt. Detta gäller isynnerhet hans sätt att på tyskt vis sätta hjelpverbet efter supinum och participium (såsom: när han detta gjort bade, när han underrättad blifvit), ett sätt, m visserligen varit mycket begagnadt i ra bibelöfversättningar, men hvilket, såsom stridande mot svenska språkets anda, minst bör i en bok, som löses af folket, finna något ytterligare stöd. En sommar på Island. Reseskildringar af C. W. Paijkull. Häft. 2—4. Stockholm, 1866. På Alb. Bonniers förlag. Med dessa häften är det intressanta reseverket afslutadt. Vi följa författaren i denna fortsättning af hans berättelse på hans rund resa kring ön, hans besök vid dess jöhlar, vulkankratrar och andra märkvärdiga naturföremäl, Geysern naturligtvis ej till förglömmandes, om hvilket alltsammans han berättar ej mindre med vetenskapsmannens sakkunskap och skarpsinnighet, än med reseskildrarens lätta och underhållande penna. Hans bok innehåller dessutom många intressanta drag från det sociala och politiska tillståndet på nutidens Island. 35 il lustrationer i träsnitt, : 4 litografier i färgryck samt en stor vacker karta öfver Island öka värdet af boken. — Bkrifter af Carl August Ehrensvärd; ånyo utgifna af CO. Eichhorni (Stockholm, Giron). Då nen berömde aforistiske konstfilosofen Ehrensvärds skrifter sedan länge utgått ut bokhandeln, är det oss ett nöje att anmäla, iet en ny upplaga nu utkommit, omsorgsullt redigerad af amanuensen Eiechhorn. Utom hvad den Sondenska upplagan af år 1837 innehåller finner mån här derjemte ett par gamla fragmenter af en äldre redakion af Resa till Italien? samt Adlerbeths anmärkningar vid De fria konsternas filosofi? och Ehrensvärds svar på dessa. Ut? gifvaren har bifogat en lefnadsteckning samt porträtt (i litografi med facsimile) af Ehrensvärd. — Ett litet arbete med titel ? Lappland och Maria Magdalena Mathsdotter? her till julen lifvit för allmänheten framlagdt i hutvudstadens boklådor. Ifrågavarande arbete, vilket för ett pris af 50 öre exemplaret säljes till förmån för skolorna och barnhemmen Lappland, är, så svenskt det än låter, dock n öfversättning från franskan, på hvilket språk det för tvenae är sedan nedskrefs af vastorn i härvarande franska reformerta föramliog; det utgafs sedermera i Gengve, varifrån det vunnit en vidsträckt spridning cke blott i Schweiz, utan äfven i Frankike; och detta på ett sätt som vittnar om utt författarens ädla afsigt att jemväl i utandet väcka intresse för den lappska misionsverksamheten varit krönt af en rik ramgång. Boken skildrar i korihet Lappands allmänna tillstånd, ej blott dess moaliska och andliga, utan äfven dess samvällsförhållanden, dess foiks vanor och lefradssätt; derefter följer en berättelse om len för sitt folks upplysning och förädling uitälskande lappqvinnan Maria Mathsdotters esök i Stockholm i ändamål att väcka delagande och söka hjelp för detsamma; sedan m de i hufvudstaden derför bildade ?Femireoch sy-föreningarne?, hvarefter slutlien fölier en uppmaning till dem, som känna len kristliga kärlekens pligt att öfverallt, ler det finnes sinnen att upplysa och fördla, också göra något derför, att de nåtte bidraga att der söka sprida exangelii jus och bana väg för dess sanningar, hvilka öra med sig civilisationens välsignelser. Mätte den lappska missionen, till hvars ,efrämjande pastor Roehrich förut så verk-. amt och nitiskt bidragit, genom det nu annälda arbetet finna en uy näring för sin rerksamhet. Moan vågar hoppas att denna nission icke skall finna mindre deltagande Sverge än den funnit i utlandet. — Af Wermland i teckningar har det 8:deln väftet utkommit, innehållande fyra vyer, leribland en af det från vermländska jera-: vägsstriden mycket bekanta Dejefors. RRENO SEAN TR EE NE PO BYN TITS! TRATT RON NTE