Aftonbladet – 20 december 1866, sida 2

.Jelter att tillämpas v.d riksdagsmannavalen för andra kammaren inom Aska, Dals och Bobergs häraders domsaga i Östergötland. JUL-LITTERATUR. IV. Vintergrönt. Nye Fortellinger og Digte, danske, norske, svenske og finske. Udgivne oj Chr. Richardt. (Kjöbenhavn, Gyldendalske Boghandel.) Vi ha här framför oss den litterära julmarknadens stora Ppitce de resistanae? i alla de fyra nordiska länderna; en samling nya vitterhetsalster af danska, svenska, norska och finska författare, hvars like man hittills icke sett i omfattning och värde. Det är onekligen en vacker tanke, att samma år som de nordiska rikenas industri och bildande konst uppträdde på en gemensam täflingsbana, man äfven velat föranstalta liksom en utställning af dessa länders nu lefvande vittra författares produktioner. Det lärden unge, rikt begåfvade danske skalden Richardt, som satt sig i spetsen för ett sådant företag, och han har dervid lyckats särdeles väl, Den 390 sidor starka, i typografiskt hänseende smakfullt utstyrda volymen innehåller ett stort antal dikter både i obunden Joch bunden stil. Af det förra slaget finner man här: 1. Jernbanen og Kirkegaarden?, Fortelling af Björnstjerne Björnson, en med författarens vanliga poetiska kraft tecknad skildring ur norska folklifvet; men denna gång icke ur det lif, som utvecklar sig i fjellbygden, utan ur samfundsoch kommunallifvet i trakter, som jemförelsevis kunna kallas låglandet. 2. Den flyvende Post?, Fortelling af M. Goldschmidt; en liten kjöbenhavnsk novellette. 3. Hanen og Reeven?, norsk Folkeeventyr af P. C. Asbjörnsen. 4. -?De forlorne Kröller?, Skizze af Henrik Hertz. 5. Konungs lön?, Skizz af fru Fredrika Runeberg; ett fornnordiskt poem i obunden stil, i ton och anda erinrande om Kuvg Fjalar?. 6. På Högfjellen?, Skizz af Oscar Fredrik, skildriog af en tour till häst öfver Sognefjellen i Norge. 7. .To Streger, Fortelling af Carit Etlar (J. C. Brosböll). 8. ?Pilt Ola?, Fortelling af fru Magdalene Thoresen. 9. Bedstemoders Manuskript, Forteelling af H. F. Ewald. Dessutom innehåller boken poemer af Carl Andersen, H. OC. Andersen, Kr. Arentzen, V. Bergsöe, E. Björck, L. Bödtcher, Böttiger, H. F. Ewald) J. Fibiger, H. JGreensteea, N. F. S. Grundtviz, P. Hansen, C. Hauch, F. Hedberg, H. P. Holst, C. Hostrup, M. H. (Martin Hammerich?), Thekla Knös, H. V. Kaalund, A. Munch, Orvar Odd, Oscar Fredrik, C. Ploug, Chr. Richardt, C. Rosenberg, Fr. Sander, Carl Snoilsky, Herm. Sätherberg, Z. Topelius, A. 0. Vinje och J. 8. Welhaven. De flesta af dessa författare ha lemnat flera dikter; så t. ex. C. Snoilsky, utom andra poemer, en hel cykel af sonnetter från Spanien. Då tid och utrymme för ögonblicket saknas för en genomförd granskning af det olikartade, rikhaltiga innehållet, taga vi oss friheten pryda vårt blad med tvenne poemer ur denna samling, det ena danskt, det andra svenskt-finskt : Paa Jernvejen. Det klang i Skovene, Öxen bed, de stolteste Böge segned; de graved og körte, de slebte oz sled, de banede Vejen jevn og bred, og tusinde Blomster blegned. Ak?, tenkte jeg: snart gennem Elvers Bo den stönnende Travlhed bruser; Nutids Afgud har aldrig Ro, Nytten, den plumpe, med jerntung Sko hver Skönheds Blomme knuser. Men, Ar svandt hen, og selv jeg for engang på de glatte Skinner; Då så jeg, hvor Spaden den våde Jord havde valtet tilforn, ved de hårde Spor en smilende Flok Kzerminder. Så frejdig sig bredte de Blomster små, huldt dekkende Vejens. Side; det var som med tusind Öjne de så fra Engen trygt mod det höje Blå, hvor Skyerne trak så vide. Det var, som de sagde: Var ej forsagt! Guds Verden har Rum till meget; Og evig er Skönhedstankens Magt, i hver en Old er med nyföd Pragt dens Lys over Jorden steget. Ret aldrig den slukker sin Stråle mild, den lyser, hvor mindst du aned: i laveste Tjeld, i kampen vild —, selv Flidens Smedje har tzndt sin Ild ved Gnisten, Prometheus raned. Og, tykkes dig, Kunsten i travle Tid hensygner og Sangen forstummer; og hidses af Lögn og Vold til Strid de svegne Folk, og fylder alt Splid hvert Land med Blod og Kummer. Ver ej forsagt! Hvert Folk som stred for zedel Sag at vinde, skall skue den Blomst som muldedes ned, sig vugge påny med Gammen og Fred i Vårens Luftninger linde. Fryd spirer i Sorg — det er Verdens Löb — lad Blod og Tärer flyde! Ej Frihed fanges for bedre Köb, og Knop sidder skjult paa Kvist i Svöb, når Stormene Lövet bryde. Hvo veed — alt stammer måske på Sköd den Gudvelsignede Tunge, som, efter den svunde Kamp og Nöd, en höjere SkönhedsLovsang sö for Fremtida Slegt skal sjunge.? C. Rosenberg. Kung Kristian II i Sönderborg. Kung Kristian satt uti Sönderborg Och sad till sin gamle knekt: Min trogne Peder, haf ingen sorg! Mitt danska folk är käckt. . Med kejsarens hjelp skall det sig resa; Vi skola i blod två af vår nesa; Vi skola strvna den tvska korn Sm og ÅAÅA NN — dd Ke ID