Aftonbladet – 19 december 1866, sida 2

(Insändt.) Några ord i anledning af de i Riddarholmskyrkan beliniliga vx9ferna. Man inhemtade för någon tid tillbaka, genom tidningarne, att lifrustkammarens savalingar blifvit ställde under öfverintendentsemb etets värd, sedan derifrån blifvit frånskilde åtskilv:ge efteter, hvilka hamnat ibland antiqvitetsakaderniens historiska samlingar, deraf företrädesvis de k.ungliga klädedrägterna m. m. d. Återstår såle les att erfara huruvida denna offentliga myndighet eger håg och förmåga tillräckligt, för att bringa dessa samlingar i det ordnade skick som vederbör, hvartill erfarenheten visat att god vilja och dertill nödiga personliga egenskaper icke äro fulliz tillfyllestgörande, utan hvartill äfven fordras medel och tillgångar af belt annan natur. Afvenledes har man, på grund af ett och annat, liksom fått en aning om att vederbörande sent omsider beslutat sig för att i elfte timman egna en mer omsorgsfull vård åt de sedan åratal under förmultning stadde fanor och trofeer i Riddarhalmskyrkan, hvaraf lyckligtvis ännu återstär något mer än blotta råämriet, och det är i anledning häraf som man tager sig friheten act framkasta några förslager, hvilka man har alltför många anledniogar att tro ej vara ur vägen. Då man tager för gifvet, att vederbörande ej afse helt enkelt en magasintring af dessa dyrbara effekter — om äfven med en dermed förenad noggrannare tillsyn och ans — utan att fsigten deremot är att gifva åt det hela en uppställning af mera offentlig och intresseväckande natur; 3 torde litet förtänksamhet och en viss planmässighet — såsom någonting ovillkorligt för ernåendet af ett lyckadt resultat — Yara att rekommendera, och torde härmed få förordas. Det vore åtminstone ett sätt att undvika de besynnerliga åtgärder som understundom tilla tas göra sig gällande, och hvartill ingen annan än veder börande sjelfve kunna sägas ega klaven, skulle således förhållandet vara att vi, till allmän be låtenhet, en vacker dag (och en dag full af 80x sken skulle det i sanning blifva) finge vandra under hvalfbågar af smakfullt draperade, men tillika från krigshistorisk synpunkt behörigen ordnade fandukar, omvexlande med lika behörigen grupperade trofker m. m.; så skulle icke destomindre — förutsatt äfven att anordningen blefve sådan att det lyckade deruti vunne ett allmänt erkännande — åt allt detta kunna gifvas ett betydligt högre värde medelst, hvad man har anledning att antaga, helt enkla mått och steg. förutsatt n. b. att våra legationer i Wien. Pe