Aftonbladet – 15 december 1866, sida 2

Kellgrens graf? är en liten sentimental berättelse, hvilkens enda intresse skulle ligga i de ur allmänt bekanta litterärbistoriska arbeten lånade uppgifter om Kellgrens per sonlighet; hela denna genre, som går ut på att bopspiona en liten novelistisk anekdot utan poeiiskt värde och sammanknyta den med en litterärhistoriskt känd personlighet från den nyaste tiden och derigenom ge åt framställningen ett sken af intresse, som den i och för sig sjelf saknar, är förkastlig. Deremot är Melms lilla skizz från Snapphanekriget, En middag på Gunnarstorp tor nära 200 år sedan?, enkel och fläråfri till formen, bär vittne om en författare, som känner till den tid han skildrar, och lämpar sig väl för en folkkalender. Lills Presten? är titeln på en liten i sig sjelt ganska intresseväckande episod från de ryska härjningarne på BSverges kust under tiden närmast Carl XII:s död; men stilen är något ojemn cceh icke tillfullo lämpad efter ämnet. bästa i obunden stil, som i kalencern förekområer, är Orvar Odds zMedaljonger af under sednaste året bortgångna personligheter? ; två af dessa minnesteckvingar, nemligen öfver Disa Böttiger (Tegnörs dotier) och OC. J. L. Almqvist äro emelle:tid icke obundna, uten versifierade. Bland de poemer, som för öfrigt förekomma i kalendera, är en liten romaucykel at Hedberg, kallad Aegirs Gästabud?, och anelutande sig till Molins berömda skulpturverk ; det är ganska fyndigt i kompositioa och nätt i formen; vi skulle likväl vilja göra den lilla anmärkningen. att det torde vara mindre egentligt alt säga. det ?Unn och Himioglöfa stå i Edens skrud? Bland iilustra ionerna finner man rätt goda afbildningar af Fagerlins frieri? (med poetisk text af Lea), af prinsesean Kogenies Svea-gardist?, det nyanordvade representanthuset å Riddarholmen, af industripalatset utoch invändigt, monitorn Thordör m. m. Deremot är Hallbec teckning al Wernamo sä rörig och ywerligt karrikerad. att den kan betraktas såsom fullständigt misslyckad. Blenda. Toileltkalender för 1867. Med6 stål stick och 3 liiografier. (C. H. Fahlstedt: bokhandel.) Denoa liila kalender innehåller åtskilliga nätta bidrag, lemnade af Lea, Kjellman-Goransson, Octavia Carlen m. fl. kända firmor, raskt uppdragöa minnesteckningar öfver He:man Bjursten och Johan Fredrik Höckert af signataren A. F., en karakteristik ölverj August Blanche af samma signatur samt; hvad vi först skulle ha nämnt, om vi icke föresatt oss att gömma det bästa till sist, ?Magdeburgs fall?, en skizz från trettioåriga kriget al J. M., eller Lars Siggessons anteckningar. De meddelade porträtterna (Bjursten, Höckert, Blanche) ega den i våra julkalendrar sällsynta Jlikhbetens förtjenst, och de sex stälstickea föranleda icke någos särekild anmärkning. Vid Uman. Poetisk kalender 1866. (Ume, 1865.) Poesien trifs långt norrut, det visar närvarande lilla häfte,der man finner en del poetiska och prossiska bidrag af både kända och obekanta signaturer. Främst bland dessa nämna vi den vördade vittre veteranen Gfm, (doktor A. A. Grafström) som lemnat några smärre lyriska stycken; vidare T.F. G. Ckyrkoh. Grafström i Klara), hvars med Svenska Akademiens :tora pris belönta poem Fjellappen här finnes omtryckt; E. ÅA. R. och nägra a:dra lyrici, samt slutligen den bekanta Lea, som bidragit med en liten tref lig novelleitz, I skolan och i verlden. Den Villa boken åtföljs af två litografier öfver Fallforsen och Sandvik och säljes till det an språkslösa priset af 1 rdr rmt. 20 Bö JsSmAÅ ret: TMA SAT — 2 mö am Ån äng JA KR KE K Jr rn DD a mm me Midsommarbruden. Berättelse af Pehr Thomasson. (Sigfrid Flodins förlag.) Författarennimnet på denna berättelse är ett af vårt lands mest populära. Kritikern frågar sig med undrar, hvilka egenskape: det kan vara, som gjort denue folkskriftställare, denne ?boude? så omtyckt, est några af hans arbeten utgått i 6—7 upplagor och 20—30,000 exemplar. Det är ej diktionens prakt, ej intrigeus konstfulla välnad, ej händelsernax spännande art, ej karakterernas storlek och djuptäskthet, som otmärker Pehr Thomassonsa skildringar men han är enkel, han är naturlig, och blott genom dessa fördelar, fom ban besitter framför flertalet al våra samtida belletrister, kan hans stora popularitet förklaras, en popularitet, hvilken för öfrigt rättfärdigag genom en viss anda af trobjertenhet och sedligt allvar, det sistnämnda på intet sätt uteslutande ett visst Crag af bumvr, som genomgår bela Pehr Thomassons skrifiställ Föreliggande lilla skildring är en at värlä författares bästa bitar. Scenen för den iallle sin enkelhet dock högeligen underhållandeln handliogen är Löfbulis kapellförsamling ilr södra delen af Småland?; och fabeln rörv sig omkring en oskyldig kärlekshandel mel la Jan den präktige Sven i Sörgård och den vackra Haona i Näset (Midsommerbruden?) samt den störande inverkan några af sockel. nens oda tungor för någon tid utöfsa pålp våra älskandes ömma förhållande till hvar-)q andra. Framställvicgen of de i denna kndt-, d d mm —— a SO AA SS KA a sa liga roman uppträdande personema eger mycken objektivitet, man finner sig under! q läsningen Iksom förflyttad midti deras krets), kring majstången eller vid slotterölet bland a cungande blomster och böljande gräs med daggperlor uppå; mean lyssnar begärligt efter i återskallet at den dräplige och hederligelg gamle trumpetaren Stolpes genom skogen, muntert smattrande trumpet, men håller för2 skräckt för öronen för fru Trippliogs gemena historier. K. Skaitgräfcvaren Bomantisk berättelse från Sanct ri Barthelemy. Svenskt original af BSigfridin Nyberg. (Göteborg 1866. A. Bonnierste förlag.) k Synbarligen högst betydligt påverkad aflsl de efterr.rsantiska franska prosatörerna, end Dumas d. ä., Sue m. tl., har författaren aflg ofvenstående berättelse verkligen Jyckatsbi adkomma ett arbete, som så temligen eger! h bildernas både förijenster och fel. Tillb de förra räkna vi en liflig och spännaude lfå framställning, mycken lörmåga i teckningen u fokaliteter och situaiioner samt cn rask 1