Aftonbladet – 10 december 1866, sida 3

Tr Ae FAR i bi i Dh RR rt EH a ) L ; er rn ar RR Rn detta dokument, undertecknadt af den celebre karikatyrtecknaren! Gavarni tog sig namn efter byn Gavarnies i Pyren6erna, der han ritade sin första karrikatyr; hans slägtnamn var Chevalier. ?När jag var prins utaf Arcadien? — hvem mins ej Örfeusiunderjorden?, hvem minns ej kupletten af den tragikomiske furstesonen, som i Plutos rike antagit en tjenares skepelse! Parisarne glömma ej denna kostliga prins, som framställdes på ett så roligt sätt af aktören Bache, hvilken creerat, såsom det heter, denna roll. Bache dog för några dagar sedan. Han var en egen menniska, mager som en eldgaffel och lång sedan och likblek i iden men hans näsa var stor och eldröd. Så såg han ut, denne man, som aldrig någon menniska sett skratta, men som desto mer narrat andra menniskor att skratta ohejdadt. Han var känd , Jaf Phela Paris? genom sitt underligaiutseende och sina excentriciteter och tjogtals anekdoter har man att berätta om honom. Han ; spelade länge vid små landsortstrupper och låg ständigt i gräl med direktörerna om af-. löningen, men fick slutligen anställning i -I Paris vid Bouffes, der han på sednaste tiden ej hade mycket att göra, så att han hade god tid att sköta en klädmäklerihandel bred: vid sitt skådespelareyrke. Det är bekant, att violoncell-kungen? Servais aflidit i sin födelsestad den lilla staden Hal i Belgien. Hans begrafningsdag var en verklig sörgedag för staden Hal: löfverallt stängda butiker, svarta krusflorsfanor, standarer med BServais namn och I dödsdag i silfverbokstäfver o. 8. v. Hela Hals befolkning, artistiska, litterära och adI ministrativa notabiliteter från Briussel, Paris, London ech Köln följde maestron till hans Isista hvilorum. Den talrika processionen Tföreträddes af staden Hals föreningar med florbehängda fanor och banr. Derefter kom kistan, som bars af den aflidnes närmaste vänner i Hal. Ofvanpå kistan lågo på en kudde af svart sammet den aflidnes fyra ordnar: officersdekorationerna af Leopoldsoch Ekkrone-ordnarne samt riddaredekorationerna af sachsiska Förtjenstoch danska Dannebrogs-ordnarne; vidare en krona af massivt guld, som beundrarne af Bervais talang förärade honom efter hans första konstresa i Ryssland. Derpå följde mästarens violoncell, öfverdragen med krusflor och buren af fyra af hans elever. Vid grafven höllos sex tal, ett af börgmästaren i Hal, ett af hr Fåtis, direktören för conservatoiren i Brissel, de öfriga af ordförandena i några filharmoniska föreningar. Tärfyllda ögon sågos öfverallt och den fattiga befolkningen i Hal sörjde bittert den store maestron; som med kunglig frikostighet lindrat så mången behöfvandes nöd. I Paris har en teater redan bjudit publiken på en af de så gouterade årsrevyerna. Det är Variets, som gitvit och fortfarande ger en revy i tre akter och fyra tablåer med namnet ?Stryparne i Paris? af Grange och Wolff. Les Ihugs eller Stryparne — namnet förlöjligar på samma gång en ?rysligt intressant? roman med namnet Les Thugs, som i somras förekom i Petit Journal och med stor begärlighet slukades af arisarne — skildras af tidningarne såsom i yttersta grad rolig, några påstå till och med, att uppsluppenheten i ett par scener går för långt. Men publiken får skratta sig mätt, ja är nära att qväfvas af skratt åt dessa Thugs, som kasta ig öfver alla personligheter som komma i deras väg. Man får här se personifierade de märkligaste 8. k. evnementer, som under årets lopp förekommit i Paris, under ett oupphörligt fytverkeri af gnistrande infall, qvicka kupletter. För publiken presenteras t. ex. Franska Bankens nya kassaskåp, de nya tidningarne, konserterna i Champs Flysces, Hugos Pieuvre och ?Hafvets arbetare, aqvariet, damernas tallrikshattar och paraplyställningsklädningar, Sardous ?Nya hus?, duellraseriet, Les Prussiens et les Autrichiens (autres chiens) 0. 8. v. i tokrolig blandning. . Det har väckt en viss förtrytelse inom Pariser-kritikens verld, att herrar Jules Barbier och Michel Carre tagit sig för att göra en opera-comique af ingenting mindre än Göthes Wilhelm Meister, just det arbete, i-hvilket : Götbe visat de skarpa gränserna mellan romanen. och dramat samt bur man ej får efter behag beskära eller stycka den förra för att komponera der sednare. Göthe skulle säkert bli högst tmissnöjo Om ban finge se det tilltag de begge herrarne tu tit sig. Ambroise Thomas bar skrifvit musiken till denna operett, som kallas Mignon och gifves på Opra.Comique. Det ärepieoden med Mignon, hvaraf Jlibretto-skrifvarne be gagnat sig, dock med ?tillökningar och förbättringar?, -Philine förekommer. också i stycket, men ingriper blott obetydligt i handlingen. Hela tredje akten ha författarne hemtat ur egen fatabur: Mignon återfinner sin far, som befinnes vara en rik italiensk grefve, och blir gift med Wilhelm! Mignon gift, öfverlefvande sin förtviflan, Mignon mor till en skara af barn! Hvad skulle Göthe ha sagt om ett sådant slut? Men, allt är möjligt på — Opera-Comique. Thomas får deremot beröm af kritiken för den. vackra musik: han--komponerat och särskildt lär Mignons romans: ?Kennst du das Land, wo die Citronen blähn? utmärka s:g för melodisk skönhet. Achard, tenoren, spelar och sjunger Wilhelm Meisters parti mycket tillfredsställande, men w:me Galli-Marie, Mignon, tager priset af alla de medverkande, försäkra tidningarne. Sardous länge väntade komedi i 5 akter ?Maison Neuve gafs den 3 Dec. på Vaudeville. Jag har deuv sorgen att underrätta er, skrifver Indpendances teaterkorrespondent, icke precist om ett totalt nederlag, utan hvad:som i min tanke är kanske ännu värre: ett betydligt fiasco. Tråkigheten i pjesen var alltför öfvervägande, Flera Parisertidningar instämma i detta omdöme. . Men hvar dväljes kejsar Maximilian egentligen? Det är en fråga som man ständigt hör, men ingen kan eller vill svara derpå. Parisarne ha bämnat sig genom följande quatrain, som går från mun till mun och vinner mycket bifall: Le Mexique est un vampire, Dont Pappetit est couteux; I