ken de hade spårat skulle uppehålla sig värstädes. Det befanns också att en per-! on, på hvilken signalementet fullkomligt ! passade in, under namn af James Thomp-! son en längre tid bott å hötel Göta Källare. ! Genom efterforskningar härstädes och med l( illbjelp af härvarande polistjenstemän lyc1 sades man få reda på, att nämnde Thomp-! son afrest till Frankfurt, hvarföre genast telegraferades såväl dit, som till Hamburg m. fl. ställen. De engelska polistjenste-. männen afreste härifrån till Tyskland och hafva nu lyckats att i Basel häkta förbrytaren. Holdsworth, för hvars ertappandel en belöning af 200 var utfästad, är medskyldig uti flera större brott, hvaribland borrning af tvenne fartyg, Jane Brown och Severn. H. lärer varit hufvudman för ett helt band förbrytare i London, af hvilka största delen nu häktats. —PRD — dJernvägslotteriet Högsta vinsten i svenska jernvägslotteriet vid sista dragningen, 18,000 thaler, har, enligt Köln. Zeitung, tillfallit 30 arbetare i Köln. — Utvandringen. Enligt bref från svensknorska konsuln i Newyork Habicht ha följande emigranter från Sverge aflidit i kolera, dels på öfverresan ombord på ångfartyget Helvetia, dels i karantän i Newyorks hamn ombord på hospitalsskeppet Falcon. Falcon: den 22 Oktober: Sophia Skogström, 27 år gammal; den 28 Okt.: Sven Nielsen, 19 år gammal; -den 10 Okt.: Susanna Johansson, 40 år gammal. Helvetia: den 8 Okt.: Johanna Andersson, 17!2 år. Brefvet innehåller dessutom en skrifvelse från ett antal svenska emigranter ombord på hospitalskeppet, hvari de klaga öfver den ehandling de der voro underkastade. Skrifvelsen är undertecknad: M. Andersson, N. G. Hagman, A. Johansson, L. Rosengren, Alexander Andersson, Gustaf Andersson, Lars Ersson, Carl Andersson, J. Aldrin, A. P. Jonsson, N. P. Blomberg, Sven Nilsson, A. Nilsson, W. W. Wikström, Carl Måhl, Gustaf Nilsson, S. F. Nilsson, C. Lyckman, M. Andersson, Jonas Nilsson, A. Danielsson, August Danielsson, Johan Isaksson. — Handtverksidkare. Den 4 dennes föredrogos inför handelsoch ekonomikollegium anmälanden af nedanstående personer derom, att de ämna här i staden, med biträde af andra personer, utöfva följande yrken, nemligen: og.fta Mathilda Helena Sandström bagerihandteringen, bleckoch plåtslagaren E. A. Nylander mekanisk fabrik, klensmedsgesällen J. E; Ericsson smedsyrket och fotografen F. G. L. Boman snickeriyrket. — Författningssamlingen. I n:r 62 har i dag utkommit K. M:ts förordning af den 29 sistlil? Juni angående de allmänna skogarne i riket. — Pastorat. Till lediga kyrkoherdebeställningen i Malmö Caroli församling hade vid fatalietidens utgång i lördags hos magistraten i Malmö anmält sig följande sökande: statskomministern och utnämnde kyrkoheiden C. C. Möller, v. pastor N. P. Nordborg, läroverks-kollegan O. W. Thulin, amiralitets-kompastor A. F. Hallberg, prebendekomminister H. Thyren, 8. m. adj:n N. J. C. Efvergren och kyrkoherden N. J. Wahlström (från Kalmar stift). — Uniformsförändring för flottan. K. M:t har befallt nedanstående ändringar i gällande bestämmels. r för flottans uniformer: Istället för nuvarande gradbeteckning af prydnad på mössan skall flaggman nyttja: hufvudband af bred guldgalon samt framtill midt på hufvudbandet ett i guld broderadt ankare infattadt i Svea vapnets tre kronor och med kunglig kvora öfver (ankaret med sina kronor enligt modell). — Regemestsofficerare hufvudband af svart bredt reffladt redgarnsband samt frans till likadant guldbroderadt ankare med kronor och kongl. krona öfver, som för flaggman är föreskrifvet. — Kaptener och subalterner alldeles likadan mössa som regementsofficerarnes med undantag af den kongl. kronan. — På uniformsbonjouren (flaggmans vapenrock icke inbegripen) utbytas ståndkragen emot kortskuren nedfälld krage hvarjemte ärmuppslagen borttages. Gradbeteckningen vid händerna ändras sålunda att den bredaste galonen alltid sitter öfverst samt att den öfversta galonen (eller galonen der endast en finnes) bildar en liten ögla uppemot armen och framtill då ärmen är hängande. — Kappan må vara en regnkrage af blått kläde med uniformsknappar eller en palitåskuren blå kavaij med uniformsknappar och blått eller svart yllefoder. Å kavajens ärmar skall gradbeteckningen vara afsvart redgarn eller guld. — Den hittills begagnade stickerten utgår såsom uniformspersedel. Sjöstöflor, regnrock och regnhatt m. fl. regnkläder må till uniform beagnas då omständigheterna dertill föranleda. — varje officer är berättigad att vidtaga dessa ändringar genast men de å mössan och bonjouren anbefallda, böra hafva skett inom den 1 Oktober 1867 och de öfriga inom den 1 Januari 1870. — Officerskadetternas uniform blir i allt lika med subalternernas. med undantag af att å epauletter och ärmar finnes ingen gradbeteckning. — Den för underofficerarne vid flottan fastställda gradbeteckning ändras sålunda att epauletter och axeltränsar försvinna och att i stället flaggunderofficerarne på hvardera underärmens framsida bära 3 cheveronger. — Andra gradens underofficerare på venstra underärmens framsida 2 dylika cheveronger samt lägsta underofflcersgraden på venster under ärmens framsida en dylik cheverong. — Underofficerarne skola i stället för hittills föreskrifna kappa bära blå paletåskuren kavaj med uniformsknappar, svart eller blått foder af ylle eller svart pelsverk samt försedt med samma gradbeteckning som å bonjouren, men af svart redgarn eller af guld och silfver; och skola dessa ändringar vara verkställda inom 1 Oktober 1867. — Likasom officerare må underofficerare ock nyttja regnkläder. — Stickert upphör att vara uniformspersedel äfven för underofficerare. — Med ändring af i 248 reglementet för tjenstgöringen under sjöexpeditioner 1:a afdelningen, har K. M:t tillåvit att undergevär icke behöfver begagnas af vakthafvande officer ombord såvida ej fartygschef derom särskildt utfärdar order; hvarjemte K. M:t tillåter officer och underofficer vid flottan, skärgårdsartilleriet samt K. M:ts flottas nya reservstat, att utom tjensten samt under varfstjenstgöring bonjour eller släprock må begagnas utan undergevär. De å EK. M:ts flottas indragningsstat öfverflyttade officerare ega rättighet men icke skyldighet att fortfarande bära