Aftonbladet – 7 december 1866, sida 3

en benägenhet att hastigt förtjena penningar pö es lofta svindlande spekulationer, och att, då p-Idet en och annan gång lyckas, njuta fruk Iterna deraf i vällefoad. Vi prisa andra län. e )der — deribland vårt lilla grannrike Dants mark specielt må nämnas — lyckliga i finanst I sielt hänseende. Räntan är ej der stort öfmn iver hälften så hög som hos oss, och tillel gång på lån saknas aldrig på goda säkerNl heter. Skälet till detta förhållande är uppenyr ) bart det, att der finnas kapitaler, som söka le I placering, under det vi söka men sakna kaa pital. Men huru har väl Danmark, Tysk1 land, Frankrike, Schweiz m. fl. rikare länHH der fått sina kapitaler? Obestridligen medelst sammanläggandet af de ärliga öfverskott, som den enskilde förstått att genom försakelse hepspara af sina årsinkomster. Man skyller hos oss på frihandelssystemet, man klandrar vår banklagstiftning, man söker alla möjliga skäl att afekudda sig sjelf anIsvaret för vår iråkade förlägenhet. Men, utan , att derföre förneka lagstiftnivgens inflytande på ett lands ekonomiska förhållanden, håler jag fast vid det påståendet, att det hufvudsakligast beror på svenska folkets egen eo vb finansie!la ställning, som de länder ega, från hvilka vi tagit våra dyra lån. Det är icke många år sedan sparbanker först infördes hos oss, och likväl se vi att rikets sparbanker redan samlat ett sammanlagdt kapital af 36 millioner rdr. ) Tänkom 0s3 att våra arbetare, som beklagligen alltför ofta spilla sin tid dels för att intaga ett rus, dels för att sofva bort dess verkningar, skulle, med den bättre aflöning, de i sednare tider ,ått, försaka hälften af det br-nvin, de förtära, och minska sina fridagar till hälften; de skulle ju deraf åt sig årligen, utöfver hvad de annars möjligen kunnat inspara, samla ett kapital af 10 å 15 millioner årligen, som skulle komma icke tlott dem, utan ock den allmänna rörelsen till godo. Tänkom oss vå a heloch halfherrar, skoloch lärpojkar försaka hälften af de dyra cigarrer, de röka, hälften af den helsoföretörande punsch, åtminstone de förra, förtära, Om så de kostsamma soupger, ior hvilka icke blivit vär Ibufvudstad, utan ock våra småstäder, ja T landsbygden i Sverge utmärka sig, förenklareg till soirber utan kostsam förtäring, sådana de brukas i andra länder; om mindre lyx i möblering, mindre våningar fordrades för ett anständigt etablissement; om mindre värde, än hittills, sattes på utländska läckerheter, och på dem som dermed undfägna sina gäster! — Ja man kan uppräkna i oändlighet sådana föremål för lifvets förmenta bei.of, i hvilka stora besparingar kunna ske, uten att derför ingripa på den komfort, som med rätta kan anses erforderlig för ett avgenämt lefnadssätt. Fritt må de rika — de fåtaliga rika — som er vw oe profitera, om jag öertill ivbjudes; men må mindre tillgånger, till den förvända, af ett falskt — mycket falskt — begrepp om jemnlikhet härledda, föreställningen att deras heder fordrar eiterapning. Hedersamt blir det alltid att så ställa sina utgifter, att man ber ett årligt öfverskott att dermed bilda kapital, ejler betala skuld, fom är: detsamma. Vanhederligt deremot att Jefva öfver tillgångarne på sina kreditorers bekostnad. Om, säger jag, litet hvar ålade sig at: göra de besparingar, som vore möjliga och 1iallmänhet fördelsktiga för helsan och för din sanna trefnaden, till huru många millioner skulle deej årligen uppgå? Det är ej utan att icke det finansiella betryck, som under den sednaste tiden hvilat öfver vårt land, tyckes hafva framkallat någon eftertanke i detta afseende, och med särdeles tillfredsställelse har jag hört att i vår rikaste provins Skåne skola flere, just af de förmögnaste männen, hafva öfverenskommit att fövi ega i vårt land, omgilva sig med större! lyx och undfägna sina gäster med utsökta saker. Jag skall sjelf sed tacksamhet deraf : ej deras lefnadssätt förleda andra, som bafva ! hushållsanda, att bereda sig samma lyckliga regå det öfriga folket med exemplet af en större sparsamhet i lefnadssättet. Måtte så förhålla sig! Föresyn ofvanifrån behöfs för att bryta inrotade vanor. Måtte också de, som veta, eller borde veta, sig kunna inverka på allmänhelon, inse sia pligt att icke bloit med sitt föredöme, uten ock med ådagaläggandet af sitt ogillande af en, på grund af öfverdådigt lefnadssätt ådragen skuldsättning, befrämja den sparsamhet, som nu blif.it desto angeläg vare, som vår utrikes skuld måste beräntas och amortieras af våra öfverskott, för såvidt vi vilja förblifva ett sjelfständigi folk! — Medelst stäfjandet af vårt njutningsbegär kunna vi uten tvifvel icke bloit detta, utan småningom for ärva oss de kapitaler, som erfordras a:: till .nkild och almön fördel bedrifva våra röävionger stär för närvarande hed: öfi: I yta med som framsteg vr: jurt, nen en stor del af just nr blifvit mest och bäst I ; nudikommande af en högre pr dekt ave under konkurs eller utmätninc. och UY verför, att de lånta penzar ingarne skett, nu b vi kosta vida mer i ränta, iv toriöttrningern : afkasta, om de annars stå utt 15 på korta tider i våra banker; men oft: äro de yppersta inteck ningar i fastighei möjliga såsom hypotek, ändå mer att ?placisa?. Orsaken till denna olyckliga ställning är bristen på kapital, så att våra enskilda banker kunnat med fördel till hög rinta mottaga och envända det lilla belopp, som fuunits atttillgi eller hunnit bildas, och ingen må förtycka våra små kapitalister att de hellre tega en hög ränte al så säkra inrä ningar, eom bankerna äro, än blottiställa sig för äfventyret att bevaka och utsöka sina fordringer hos enskilde, — ja att reataf förlora dem, då mean icke kan förutse huru lågt, fastigheterna, åtminstone jorden, kunna ialla i värde, Icke stort bättre förhåller det sig meå den för vårt lend så vigtiga bruksrörelsen. Ingen bestrider, att Sverge har de yppersta malmer, dertill strömmar, som fö billigaste priset förrätta det tyngsta arbetet, skogar, som, derest de vårdades, vore outtömliga. Men priserna på verldsmarkneden sjunka derhän, att vårt på metallerna nedlagda arbete icke gifver en skälig vinst åt näringsege ör In AA mt Ft OR fe —— NR br SA VR frr —Mr JR br Yr KR kt RR KR Ke RR RR ARR mm mm m— pv 4 AA Am mm pek me 4 FR kd a FA